Archive for juli, 2026

Vill man ha sin rock aningen tyngre och lite punkigare än Smash Into pieces så finns det ett utmärkt alternativ. Norrköpingsbördiga Solence har funnits sedan 2012. De blev först kända via sina covers på Youtube.

Solence började få fart under vingarna runt 2014, när deras cover av Imagine Dragons låt ”Warriors” släpptes på YouTube. Den numera Stockholmsbaserade gruppen släppte sitt debutalbum 2019.

Året efter, 2020 fick de ett litet genombrott med den egenskrivna låten ”Animal in Me^”. Undertecknad fick upp öronen för bandet på deras tredje album Deafening via helt underbart medryckande ”Good F**King music”.

Solence är inte helt lätta att lätta att kategorisera, vad sägs om elektroniskt rock-metalband? Trallvänligt får väl anses som ett aningen negativt epitet, men i min bok är det just det bandet är, trallvänliga.

Något som är synonymt med bandet är minnesvärda melodier och chorus. De för vidare Max Martin arvet på ett ytterst smakfullt sätt.

Ibland missar man godbitar under musikresans gång. Så var fallet med Solence femte album: Angels calling. Plattan kom ut i slutet av förra året och liksom försvann i musikmyllan och flög under min musikradar.

Konstruktionen inleds med den ytterst superinfekterande titellåten. Oompa-Loompierna är Willy Wonkas flitiga, chokladälskande fabriksarbetare, och ungefär så låter den återkommande ”kören”; genialiskt tillika originellt.

Efterkommande ”Monsters in my head” är mer en traditionell modern rock style med rap, growl och pop inbakat. Choruset är bara sådär earworm vänlig att den är omöjlig att få ur skallen, i paritet med Falling in reverese. ”Popular monster”.

Gillar man Melodifestivalen, som undertecknad gör i kombination att man tycker om Smash into pieces så  är tredje låten ”Where were you..?” en klockren härdsmälta med lite tv-spels vibe.

Fjärde låten ”Mess” tillhör också Melloanpassade låtar som kröns med en skön refräng som kan besitta berg. En oemotståndlig catchy tingest. Mindre electronic, mer av en bombastic pop-punk-attityd.

Vi scrollar ner en bit till anthemet ”Wish you the worst”. mixen mellan brutalism och melodi är djävulskt befriande. Att gruppen återigen skapar en minnesvärd refräng är bedrift i sig.

Den sista riktigt intressanta låten är ”All of the pain must go”. Bombastisk feelgood poprock som faktiskt skulle kunna vara skrivet av svenska Eclipse, en riktig allsångsvänlig sak som lär gå bärsärk live. Parallellt bryter den lite mönstret på albumet.

Markus Videsäter är som klippt och skuren till att vara frontman, rösten passar till allt vad gruppen företar sig, likt en speedad kameleont anpassar han sin vokalistförmåga till vad som erbjuds.

De punchiga drivna trummorna, de lagom korta låtarna och variationen i musiken gör att man kan lyssna om och om igen, vilket är långt ifrån fallet med många andra grupper. Hela albumet känns som en adekvat best of.

De blandar EMD, med pop, metalcore, metal, ibland rap och growl, de fungerar lite som ett Las Vegas smörgåsbord på steroider. Den kompotten skulle kunna kännas plastig, obalanserad, det väll säga aningen fejkig, men i Solence fall lyckas de penetrera epitetet lagom.

Angels calling är verkligen smittsam stadium rock inför ett annalkande party. Att inte bli ”hooked” är nästintill omöjligt ifall man gillar distade gitarrer, gudabenådade refränger och melodier att döda till.

Det är dags att lägga till Solence med andra svenska kollegor i Normandie, Self Deception och Smash into pieces.: Man blir liksom glad att höra Solence musik, ett minst sagt gott tecken, inga dysterkvistar här.

Nu är det slut med underskattningen; istället är det världsherravälde som gäller, en sådan potential har faktiskt Solence. Sveriges svar på Falling in reverse månne, fast med mer dur än moll och elegant energi till tusen?

Sång: Markus Videsäter
Gitarr: David Strääf
Keyboard: Johan Swärd
Trummor: David ”Viking” Vikingsson

Band: Solence
Titel: Angels calling
Genre: Falling in reverse rock
Skivbolag: Better noice records
Releasedatum: 2025-10-31
Bästa spår: Monsters in my head, All the pain must go, Where were you..?, Mess,
Betyg: 5 av 5