Perfect Plan – Heart like a lion

2018 gjorde Perfect Plan en Nestor, det vill säga tog 100 procent  av AOR-nördarna med storm. Alla AOR-pusselbitarna föll liksom på plats – samtidigt. Bandet harklade fram episka AOR-hits som ”In and out of love”, ”Too late”,  ”All rise”, ”Can´t turn back” och ”Never surrender”. Helt plötsligt fanns det ett band som eventuellt kunde axla Survivor och Foreigners neonrosa mantlar.

Debutalbumet slog som sagt ner som en bomb, precis som vokalistakrobaten Kent Hilli (Giant). Hade lilla Sverige fått fram en ny Lou Gramm, Fergie Frederiksen eller Jimi Jamison? Jo så var faktiskt fallet. Att produktionen var knivskarp och de andra musikerna top notch gjorde inte saken sämre. Kent sällade sig till svenska gudomliga sångare som Jim Jidhed och Göran Edman.

De var fjättrade av Frontiers, men inget  renodlat fernissat frontiersprojekt, utan ett riktigt band, precis som Nestor. Lite kul att Nestor hade en låt som hette ”1989” på sitt debutalbum, medan Perfect Plan landade i låten ”1985”.

Uppföljaren Time for a miracle avlades fram två år senare. För mig var innehållet, produktionen och låtarna ett antal snäpp starkare; nästintill perfektionism. Herregud vilken sexling! Det måste vara ett av 2000-talets starkaste inledningar. ”Time for a miracle”, ”Better walk alone”, ”Heart of stone”, ”Everytime we cry” och ”What about love” var obegripligt bra och kunde faktiskt mäta sig med fornstora ikoniska 80-tals-AOR-album.

Femte låten ”Fighting to win” kan utan problem etiketteras som en av de bästa ballader som skapats i vårt avlånga land. Lägg sedan till AOR-rökarna ”Living on the run” och ”Don´t blame it on love again” så utkristalliserades en konkurrent till Nestors bejublade debutalbum, kanske till och med slog dem på fingrarna.

Den ack så viktiga tredje skivan landade på Spotify-disken 2022. Brace for impact gjorde definitivt ingen älskare av melodisk hårdrock och AOR besviken. De fem inledande alstren var monströst beroendeframkallande och bevisade återigen att bandet kunde knyppla ihop AOR i absoluta världsklass. Resten av materialet var bra, men inte amazing. Det innebar att jag rankar den som deras ”sämsta” och Time for a miracle som deras bästa.

När jag ändå är varm i kläderna så känner jag mig manad att promota båda Kents två soloalbum. The Rumble kom ut 2021 och var mestadels en kollaboration av Kent och multiinstrumentalisten Mike Palace. Plattan var över medelbra, dock så innehöll den en av 2000-talets bästa svenska låtar den Foreignerdoftande, ”Don´s say it´s forever”.

Efterföljaren från 2023, Nothing left to lose anser jag vara ett betydligt starkare kort än debuten. En av de mest tongivande låtskrivaren på den plattan var Ulrick Lönnqvist. De första sju låtarna var exceptionellt slagkraftiga med schizofrent höga toppar som ”Too young”, ”Could this be love”, ”A fool to believe”, ”Every time we say goodbye”, ”Stronger” och ”Does he love like me”. Nu när jag hörde om dem kan jag bara konstatera att dessa dopningdoppade konstruktioner är sanslöst bra, för övrigt ett bra album rakt igenom – ett av de bästa AOR-album som kommit ut i Sverige.

I slutet av februari kommer Perfect Plans fjärde alster ut. Nu är det dags att nysta upp var gruppens fjärde album befinner sig – fågel, fisk eller mitt emellan?

Först och främst en fet honnör till Ulrick Lönnqvist. För er som inte vet vem den mannen är så är han mannen bakom projektet Code Red och Sahara. Ulrick har bland annat skrivit låtar till Arctic Rain, Jim Jidhed, Bad Habit, Creye, Mad Invasion, Sapphire Eyes, Desire, Find me, Palace, Cyhra, Stardust, First signal, Robin McAuley, Rob Moratti, JD Miller, Crazy Lixx, Emotional Fire.

Dessutom ligger han och ett annat låtskrivarfenomen, Peter Alpenborg (Arctic Rain), bakom Altzi, det vill säga ett ruskigt underskattat album med en underskattad sångare och underskattade låtskrivare. Därutöver har den gode Peter skrivit låtar till bland annat Revolution Saints, Issa, Groundbreaker, Robin McAuley, Toby Hitchock, Giant, First Signal, Mecca, Rob Moratti, Find me, Kee of hearts, Out of this world, House of Lords, Overload, Rob Moratti, Kent Hilli, Kryptonite.

Ulrick Lönnqvist & Pete Alpenborg är som sagt nya byggstenar utifrån att Perfect Plan på de tidigare plattor skrivit allt material själva. Han och Peter var delaktig i 2 av 11 låtar. Ett genidrag utifrån att man som band behöver ibland inkorporera inspiration, så att man inte faller i fällan att till sist bli ett plagiat av dem själva.

Albumet inleds med en av de tre singlarna: ”Heart of a lion”. Precis de här ingredienserna vill jag ha i en väldigt bra AOR-låt! Crunchiga gitarrer, ett frenetiskt keyboardhamrande, en välavvägd melodi, en minnesvärd refräng, klockren produktion och sångprestation i världsklass. Skulle kunna vara med i vilken sport-soundtrack som helst från 80-talet.

Ärligt, det blir inte mycket sämre på efterkommande tillika andra singeln: ”We are heroes”. Satan så infernaliskt överdjävulskt braigt detta är! Lönnqvist/Alpenborgs första bidrag på plattan. Refrängen skulle kunna vara ett vinnande Mellobidrag. Albumets allra starkaste låt.

Tredje singellåten ”All night” håller ångan uppe, parallellt som den byter lite inriktning, välbehövligt efter de två inledande kanonaderna. Återigen ett knäckande chorus som i kombination med en storslagen melodi skapar AOR-magi.

Efterföljande ”Turn up the radio” fullbordar en fyrling som heter duga. Jag får lite microvibbar av Aviators debutalbum. Bakgrundssången är dessutom superb, något som förövrigt är ett genomgående tema på plattan.

Det som sedan följer är en tårdrypande ballad. ”My unsung heroes”. Perfect plan har tidigare konstruerat näsduksskrynklare av rang, och denna snyftare är inget undantag. En riktig powerballad i den högre skolan. Ärligt, Perfect Plan har hittills bara producerat storslagna ballader -  som om det vore det naturligast i världen.

”Ready to break” är ytterligare en låt som bibehåller den höga kvaliteten. Trots det så hamnar den bland de svagare i fältet, vilket inte säger så mycket då hela materialet tillhör epitetet ”all killers, no fillers”.

Efterkommande ”Too tough”, höjer återigen kvalitetsribban. Även denna skulle kunna fronta någon actionstinn film -  perfekt musik för ett hämndmotiv – John Wick 5?

Jag är lite tråkig när det kommer till de mer rockiga/bluesiga/White snakeiga låtarna överlag. De är inte riktigt min stil helt enkelt, tyvärr. Dock fråntar inte det att ”Lady mysterious” är en mäktig skapelse. David Coverdale blir säkert tyngd av avund om han skulle snubbla över detta alster

AOR-stänkaren ”One touch” tar tillbaka kommandet. Detta är AOR i sin renaste form, lite smooth, men ändå rustad med lite vassa kanter. Den hade lätt platsat på något Bad English album.

”Danger on the loose” är en Giant-kittlande låt som rockar ordentligt. Baka in lite Europe i denna soppa så kommer man l ännu närmare. För egen del så tycker jag att det är bra att Perfect Plan bryter mönstret lite; men denna konstruktion hamnar lite längre ner i de-bästa-låtarna-hierarkin.

”At your stone” avrundar albumet. Det är för övrigt Lönnqvist/Alpenborgs andra bidrag. Riffen verkligen äter in sig i den melodiska hårdrocksjälen. Det är nästan omöjligt att värja sig från den lite pompiga refrängen.

Suktar man efter fläskiga refränger, gudabenådade melodier och variation utifrån vad genren i sig erbjuder är detta album klockrent. Perfect Plan har mognat och skapat ett välavvägt album som upprepar sig, utan att upprepa sig för mycket. Att produktion är så ruskigt stark gör ju inte saken sämre precis.

Ska jag vara ärlig så kan jag inte på rak hand i nuläget avgöra vilket album som är bäst, Heart like a lion eller Time for a miracle?

Kent Hilli har en bror som heter Jan Hilli. Han är sångare i det kraftfullpaketiga modern rock/hardrock bandet Days of jupiter. De släppte den 7 februari sitt femte album - The world was  never enough. Precis som de tidigare släppen är plattan otroligt bra. Det skulle vara en upplevelse att se Örnsköldsviksbröderna på scen samtidigt.

Band: Perfect Plan
Titel: Heart like a lion
Genre: AOR/Melodic hardrock
Skivbolag: Frontiers records
Releasedatum: 28/2 2025
Bästa spår: Heart like a lion, We are heroes, All night, One touch
Betyg: 5/5

Tags: Kent Hilli, Perfect plan

This entry was posted on 12 februari, 2025 at 18:19 and is filed under Film, Musik, Kultur. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.