Häloskontroll på grund av onaturlig energilöshet

Jag bokade  hypokondrisk en tid hos Kneippens vårdcentral, och fick 1 vecka senare möta en av deras läkare. Efter ett antal tester så avkunnade han domen; läkaren förklarade att mina värden var extremt bra och kunde liknas med en 30-årings. Jag blev såklart otroligt lättad och dessutom ruskigt glad för komplimangen. Läkaren menade på att mina toppvärden till stor del baserades på god kostföring, överviktsfrånvaro, varken snusar eller röker, dricker måttligt, men framförallt tränar 3-4 gånger i veckan. Nedan följer några viktiga värdeindikationer att hålla reda på, i syfte att hålla sin hälsa på en stabil nivå när man som jag passerat 40-års gränsen.

Blodtryck

Mitt blodtryck låg på 115/90

Att man överhuvudtaget bryr sig om blodtrycket beror på att man bevisat att sannolikheten för framtida hjärt-kärlproblem (stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvaghet med mera) ökar med stigande blodtryck. Det finns ingen absolut gräns för när risken ökar, utan det kan variera. Trots det kallas blodtryck över 140/90 för ”högt blodtryck”. Men det innebär inte att alla som ligger över detta värde ska behandlas med mediciner. För att sänka blodtrycket brukar man rekommendera viktminskning (om man är överviktig), regelbunden motion samt kost som är relativt saltsnål, fettsnål och fiberrik. Om kost och motion inte hjälper brukar man få mäta blodtrycket minst fyra till fem gånger hos distriktssköterska eller företagssköterska. Därefter beslutas om man ska börja äta medicin mot högt blodtryck. Det är inte bara nivån på blodtrycket som avgör om man ska äta medicin eller inte. Även ålder och vilka flera andra riskfaktorer man har spelar roll, liksom hur man själv ställer sig till att påbörja en läkemedelsbehandling.

Blodvärde

Mitt blodvärde låg på stabila 145 g/I

Hb, brukar man kalla koncentrationen hemoglobin i blodet. Man brukar mäta i gram per liter och ett normalt värde för en man är cirka 130–170 g/I och för en kvinna 120–150 g/l. Att mannens HB är högre än kvinnans är för att män har robustare kroppsbyggnad och utvecklar mer muskler än kvinnor. Proteinet hemoglobin finns i de röda blodkropparna och sköter blodets förmåga att transportera syre. Hemoglobinhalten i blodet varierar mellan olika människor, även mellan friska personer. Den kan också variera hos samma person vid olika tillfällen. För att läkaren ska ha något att jämföra med när provsvaret ska tolkas finns det så kallade referensvärden. Ett referensvärde bygger på ett genomsnitt av resultat från prover på en stor grupp friska personer. Vanliga referensvärden för Hb-värdet är ungefär 120-155 gram per liter för kvinnor och 130-170 gram per liter för män. De här riktlinjerna gäller upp till 80 års ålder. I högre åldrar kan blodvärdet vanligtvis ligga lite lägre, nedre gränsen är vid 115-120 gram per liter för både män och kvinnor.

Lågt Hb-värde kallas för blodbrist, anemi. Den vanligaste typen av blodbrist beror på att man har för lite järn, så kallad järnbristanemi. För kvinnor är blödningar i samband med menstruationen den vanligaste anledningen till järnbrist som sänker Hb-värdet. Hos män och kvinnor som inte har menstruation är sjukdomar i tarmen den vanligaste orsaken till järnbrist som medför att hemoglobinhalten blir lägre. Gravida kvinnor får också ofta järnbrist och sänkt Hb-värde eftersom kroppens behov av järn ökar under graviditeten.Om man blöder mycket kan man snabbt få en sänkning av hemoglobinvärdet. Kroppen måste bevara en viss mängd blod för att inte blodtrycket ska sjunka alltför lågt. För att ersätta blodförlusten späds blodet ut med kroppsvätska, vilket leder till att hemoglobinhalten minskar. Brist på vitamin B12 och folsyra, vilka är ämnen som kroppen behöver för att producera nytt blod, kan också leda till blodbrist.

Vanliga orsaker till tillfälliga höjningar av blodvärdet är fel vid provtagningen, vätskebrist, eller kroppsansträngning strax före provtagningstillfället samt provtagning tidigt på dagen. Rökning ger också högre blodvärden på grund av den syrebrist som kroppen utsätts för. Samma sak inträffar vid längre vistelse på hög höjd. Vid förhöjt blodvärde är den första åtgärden att ta ett nytt prov för att utesluta fel i provtagningen eller andra felkällor. Om blodvärdet däremot vid upprepade tillfällen ligger för högt eller vid ett enstaka tillfälle är kraftigt förhöjt bör en utredning ske. I första hand innebär det en allmän kroppsundersökning samt kompletterande provtagning med inriktning mot blodets sammansättning. En sådan utredning syftar till att utesluta sällsynta sjukdomstillstånd i benmärgen som kan leda till en onormal ökning av röda blodkroppar.

Pulsen

Min vilopuls ligger runt 45, min högsta uppmätta maxpuls på 210.

Puls är ett mått i enheten bpm på hur många slag hjärtat slår varje minut. Pulsen kan man enkelt mäta genom att känna med två fingrar på halsen eller handled och räkna antalet pulsslag under 15 sekunder. Antalet uppmätta pulsslag multipliceras därefter med fyra. Det finns även pulsmätare av olika slag. En vanlig variant av pulsmätare är pulsklockor som kan fästas på handleden för en digital övervakning av puls. Vid konditionsträning används vanligen en pulsklocka med trådlös förbindelse till ett pulsband som är fäst runt bröstet.Vid långvarig konditionsträning sänks vilopulsen, och vid utebliven träning så ökar den. Om vilopulsen är högre än normalt brukar det betyda att man har en infektion i kroppen, vilket  i sig är en sanslöst bra indikation på att inte träna just den dagen. Den lägst uppmätta vilopulsen är 28bpm. Gunde Svan hade exempelvis  32bpm i vilopuls när han var aktiv idrottare. Per Elofsson uppger själv att han vid flera tillfällen under sin elitkarriär uppmätt en vilopuls under 30 slag/minut.

Vilopuls är den puls man brukar ha när man vaknar eller när man har vilat under en längre tid. Genom att kontrollera din vilopuls regelbundet kan du se om din kondition förbättras: har du efter en tid färre slag per minut än tidigare så är det ett kvitto på att din kondition har blivit bättre. Hjärtat har blivit starkare och förmår pumpa ut mer syrerikt blod med varje slag, vilket gör att det inte behöver slå lika ofta. Du ska vara medveten om att pulsen påverkas av stress        ju mer stressad du är desto högre puls kommer du att ha. Sjukdom innebär nästan alltid förhöjd puls. Hur högt du befinner dig över havet är en annan faktor, hög höjd betyder fler pulsslag per minut. För att du ska ha något att jämföra med kan det nämnas att elitidrottare inom uthållighetssporter ofta har mellan 30-40 slag per minut i vilopuls, medan en normaltränad motionär kan ha omkring 50-60 slag per minut.

Arbetspuls, den puls man har vid vardaglig kroppsansträngning. Ligger någonstans emellan vilopuls och maxpuls, vanligen mellan 60 och 100bpm.

Maxpuls är den maximala puls som kan uppnås vid ansträngning. Maxpulsen används som referens av intensiteten i olika träningsprogram för konditionsträning. Med maxpuls menar man inte den absoluta maxpulsen, som förmodligen inte går att mäta upp på rimligt sätt, utan den högsta puls man kommer upp i en specifik gren. Min squashpuls är exempelvis inte lika hög som när jag springer. Maxpulsen är relaterad till vilken ansträngning man utsätter kroppen för. Maxpulsen kan inte påverkas genom träning, utan man föds med en viss maxpuls som sedan sjunker med cirka ett pulsslag varje år av ens liv. En vanlig uppskattning av sin maxpuls är 220 slag minus sin ålder, vilket i mitt fall är långt ifrån sanningen då jag enligt denna generella uträkningsprocess borde ligga lite under 176bpm. Den maximala pulsen är genetiskt betingad, och sjunker i regel med stigande ålder. För en vältränad person så sjunker maxpulsen långsammare än hos de som är otränade.

Maxpulstest. Vill man veta sin exakta maxpuls så kan man antingen mäta den vid en testklinik exempelvis vid något större sjukhus eller göra ett eget test. För att testa sig själv krävs en pulsklocka eller exempelvis en konditionscykel med pulsmätare. Först värmer man upp ordentligt och sedan ökar man intensiteten stegvis varje minut till man känner att man närmar sig sin maxprestation, då ska man spurta, gärna i svagt motlut, till dess att man känner sig totalt utmattad och kontrollera pulsmätaren när man slutar. Den högsta pulsen kommer vanligen några sekunder efter den mesta utmattningen, det beror på en fördröjning i kroppen. Högsta värdet är sannolikt väldigt nära ens maxpuls i den specifika grenen. Det är väldigt viktigt att man är helt frisk när man utför ett maxpulstest eftersom testet är extremt påfrestande för kroppen.

Pulsträning innebär att man använder pulsen som referens vid sin konditionsträning. Det kan innebära att man ska hålla sig inom ett visst pulsintervall under en viss tid. För mest effektiv konditionsträning ska man hålla sig mellan 85-95% av sin maxpuls. Vid en puls över 80% av sin maxpuls produceras mer mjölksyra än kroppen kan omsätta, det betyder att man bara kan hålla den intensiteten under en viss tid. Vid den pulsnivå som kroppen kan omsätta lika mycket mjölksyra som produceras kallas för pulströskel eller ibland mjölksyratröskel. 80% av maxpuls är också den nivå då mest fett förbränns totalt. Vid 65-70% av maxpulsen så omsätter kroppen mjölksyra mest effektivt, därför brukar den här nivån användas som aktiv vila mellan intervaller när man tränar intervallträning.

Sockervärde

Mitt sockervärde låg på  5,5 någon timme efter frukost

Typ 2-diabetes kan oftast behandlas med ändrade matvanor och regelbunden motion under en tid. Förr eller senare blir det nödvändigt att lägga till någon form av blodsockersänkande tabletter för att hålla sockret på önskvärd nivå.  I de senaste riktlinjerna för behandling av typ 2-diabetes, som gäller för både USA och Europa rekommenderas att behandling med den blodsockersänkande medicinen Metformin påbörjas redan vid diagnos av sjukdomen. I första hand ska detta gälla personer som är överviktiga. Rekommendationen är alltså numera att redan tidigt i förloppet påbörja läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes.Efter att antal år med typ 2-diabetes får man räkna med att börja behandla med insulin. I vissa fall kan insulinbehovet uppstå efter några få år medan det hos en del kan dröja 10-15 år innan man behöver lägga till insulin.Dagens behandling av typ 2-diabetes innebär ofta att tabletter och insulin kombineras. En vanlig modell är att man tar en dos insulin till natten och använder tabletter på dagen. Målet med behandlingen är att blodsockret ska ligga så nära normalvärdet som möjligt. Ett annat användbart mått på sockerkontrollen är HbA1c-värdet, det så kallade långtidssockerprovet. Detta prov speglar hur blodsockret har legat i genomsnitt de senaste sex till åtta veckorna.

Blodsocker före måltid:

4,9-6,8 god kontroll,
6,9-8,8 gränsfall,
mer än 8,8 otillfredsställande.

Blodsocker efter måltid:

6,1-8,9 god kontroll,
9,0-11,1 gränsfall,
mer än 11,1 otillfredsställande.

HbA1c:
5-6% god kontroll,
6-7% gränsfall,
mer än 7,0% otillfredsställande.

 Pixel-Eskapism

The King´speech är en brittisk dramafilm som är baserad på verkliga händelser och handlar om Prins Albert och hans stigmatiserande stamning. Ett antal läkare hade misslyckats med att få bukt med kungens stamningshandikapp. Efter att ha läst en annons i tidningen kontaktades den självlärde Logopeden Lionel Logue spelad av Geffrey Rush (1951,Toowoomba, Queensland, Australia: Shine, Shakespeare in love, Elizabeth, Frida, Pirates of the Caribbean) Hans behandlingsmetoder var minst sagt okonventionella, men med tiden växte en försiktig, men nära vänskap fram mellan kungen och Logue. Filmen nominerades till hela 12 Oscar, och den lyckades roffa åt sig fyra av dem varav en i kategorin bästa film. Kemin mellan medelklasslärare och kunglig elev är helt enkelt magnifik och totalt fläckfri. Colin Firth (1969, Grayshott, Hampshire, England: The English patient, Love actually, Mamma mia) som fick en Oscar för bästa manliga huvudroll var minst sagt värd den, då han med en utomjordisk trovärdigt gestaltar den stammande och kommande kungen.

The Walking Dead följer en grupp överlevande i efterdyningarna av en zombieapokalyps. Baserad på Robert Kirkmans hyllade tecknade serier använder The Walking Dead de odöda för att spegla mänskligheten, exponera vilka vi verkligen är, vad vi klarar av och vad som verkligen är viktigt när det väl kommer till kritan. Andra säsongen tar vid där den första slutade. Vilka överlever, vilka dör och vilka blir uppätna? Denna gång fastnar gänget vid en fordonskyrkogård på motorvägen. Där blir de attackerade av ett kluster av utsvultna Zombies. Några blir skadade, någon försvinner och sedan är serien igång på fullaste allvar. De hittar en gård med vänliga människor, där de för tillfället kan andas ut, då de letar efter den försvunna Sophia, dotter till den överbeskyddande Carol. Karaktärsbeskrivningarna är av yttersta klass och utvecklas successivt från 1 till 10 episoden.   Zombierna är lika många och välgjorda som i säsong 1, och dessutom är scenerna minst lika härligt blodiga – här sparas det inte på blodskrutet. Den eklektiska filmgrytan består av drama-, thriller- och skräckingredienser som smakfullt varvas med några kärleksrelationer. Den andra säsongen levde med råge upp till mina otroligt högt ställda förväntningar. Det otäcka är att jag var minst lika rädd för några av de levande som själva zombierna. Nu ser jag fram mot säsong 3, och jag ser absolut inga hinder för att samma klaustrofobiska kvalitet kommer att vidmakthållas och förhoppningsvis överträffas.

Game of thrones ären amerikansk TV-serie baserad på böckerna ”Sagan om is och eld” av författaren George R.R Martin, Amerikas svar på Tolkien. Denna hypade serie talade alla jag kände väl om, vilket i sig kan förstöra den bästa serie innan man ens sett den. De tio avsnitten har sammanlagt kostat mer än motsvarande 312 miljoner kronor och den första säsongen beräknas vara den dyraste TV-serien som någonsin har spelats in. Serien utspelar sig på den fiktiva kontinenten Westeros, oftast kallad ”De sju konungarikena”. Eddard Stark (Sean Bean) bekymras av rykten från muren i norr, då han får besked om att Jon Arryn, hans mentor och kungens rådgivare dött, och att kung Robert Baratheon (Mark Addy) är på väg till Vinterhed. På andra sidan havet smider exilprinsen Viserys Targaryen planer för att återerövra De sju konungarikena. Det här är en medeltida värld fylld av jättar, profetior och förtrollade skogar, där vålnader hotar bakom en mur av is. Här utkämpas en hänsynslös kamp om tronmakten som involverar kungaätter, riddare och lorder. Intriger, intriger och ännu mer intriger varvas med schizofrent intresseväckande mängd karaktärer. Detta är en avsevärt svartare, vuxnare och sexigare historia än Sagan om ringen. Det är också en sparsmakad orgie i våld och sex, vilket inte gör saken sämre. Games of thrones är intelligent fantasyserie med dialog att mörda för. Det är så genialiskt och övernaturligt bra TV-underhållning att det nästan gör ont att se de 10 episoderna. Författaren har skrivit ytterligare 4 böcker, och den sjätte är på väg. Jag tror och hoppas på att dessa också kommer att filmatiseras, utan för den delens skull tappa i kvalitet.

Jag är fullt medveten om att Moby Dick kommer att betraktas som en tvättäkta kalkonfilm. Med den vetenskapen i bagaget satt jag på filmen. Filmens upphovsmakare har i vilket fall som helst lyckats korsbefrukta de två genrerna: ubåtsfilmer med sjöodjursattackfilmer, men en 150 meters val är onekligen en stor val, även för denna genre. Filmen handlar om en ubåtskapten som löper amok i syfte att stilla sitt hat och hämndbegär för att Moby Dick tagit hans ben från en attack 1969. Detta är en fiktiv saga som vill vara nutidsrealistisk – något den inte lyckas med. För att vara så hånad höll jag ändå ut til the bitter end eftersom jag själv upplever gäddor i svenska insjöar som ytterst skrämmande. Jag själv har sett betydligt sämre filmer som blivit mindre raljerat än just Moby Dick. Visst det är inget mästerverk, men ett fullt acceptabel 1½ timmes underhållningsvärde i brist på annat. I rollerna hittar vi Xenas vapendragare Renèe O´Connor samt Barry Bostwick, han från tv-serien Spin City (1996-2002) som spelade borgmästaren.

Jag och polaren Jocke ”Spurs” värmde upp innan bion med en öl och utomjordisk delikat kebabpizza på Poseidon. Filmen i fråga var norsk, och genren var actionfilm. Det är ingen hemlighet att jag har sett få bra nordiska sådana förut; undantagen är Jägarna och Falk-trilogin. I vilket fall som helt blev jag totalt omvänd av Huvudjägaren. Filmen  handlar om Roger Brown  som är klyschan av mannen som utåt sett ha allt. Dyr bil, dyr överdesignad villa och en lång blond trofé-fru. Roger är inte dum, han vet varför han har valt det här livet, han vet att han behöver kompensera för sina 168 centimeter och det faktum att han inte är snygg nog åt sin fru. Kärlek kostar pengar, i alla fall för Roger. För att finansiera sin extravaganta livsstil räcker inte jobbet som headhunter i Oslos affärsvärld, därför extraknäcker Roger som konsttjuv. Detta fungerar bra från till den dag då Roger stjäl från fel person. Från den stunden är det inte bara polisen som jagar honom.Från allra första filmklipp till det sista så fängslades jag hypnotiskt av denna actionpärla från vårt västra grannland. Huvudjägaren innehåller långt fler förvecklingar än vad jag kunde föreställa sig och blir aldrig slentrian. Skådespeleriet var top notch, absurdhumorn välbalanserad och handlingen faktiskt aningen nyskapande.

Denna utmärkta Kanadensiska dramathriller The Whistleblower handlar om en kvinna från Alaska som tar ett FN-uppdrag i Sarajevo precis efter Balkankrigets slut. Hon kommer i kontakt med kvinnor som utnyttjas som sexslavar, där  kunderna  är desamma  som de som ska skydda dem. Rachel Weisz (1970, London, England: The Mummy, Enemy at the gates, Agora) gestaltar den enträget hängivna sanningssökaren Kathryn Bolcovac på ett adekvat sätt. Filmen är baserad på verkliga händelser, vilket gör mig sorgsen. Det här är en film om pengar och makt, där de mänskliga spelreglerna är satta ur funktion. Efterdyningarna av kriget profiteras hänsynslöst av alla inblandade. Kathryn kämpar mot en verklighet där nästan alla män är potentiella förövare. Under filmens gång kommer jag på mig att skämmas över att vara människa. Vi är dessvärre omänskliga i vår mänsklighet. Ett ytterst trovärdigt och omskakande mardrömsdrama som verkligen berörde mig.

Super är ytterligare en i raden av vardagliga människor som vill hjälpa sin omgivning genom att agera superhjälte. Genren anti-superhjältefilmer i sig är ny, och dessutom nästintill klanderfri med toppfilmer som Kick-ass och Defendor på meritlistan. Huvudkaraktären Frank (Rainn Wilson) har bara två goda minnen i livet. Det ena är att han en gång pekade polisen i rätt riktning för att stoppa en rånare. Det andra är när han gifte sig med Sarah (Liv Tyler). Innan de träffades missbrukade hon narkotika, och nu har hon lämnat honom för den kriminelle Jacques (Kevin Bacon) som kan erbjuda det eftertraktade knarket. Frank klarar helt enkelt inte av situationen och gör sig mottaglig för en vision från Gud, som antyder att han borde bli superhjälte. Han får  motvilligt hjälp av den excentriska Libby (Ellen Page), som arbetar i den lokala serietidningsbutiken. Filmen svämmar över av bra skådisar som underskattade Michael Rooker, stabile Kevin Bacon, Rainn Wilson och Ellen Page. Filmen i sig är en dyster historia omgärdad av en ytterst svart humor. Det som definitivt skiljer skiljer filmen från andra är de underhållande splatterinslagen som fragmentariskt appliceras in i actionscenerna. Jag välkomnar detta eftersom jag helt enkelt är förtjust i brutala effekter samt välbehövliga korsbefruktningar mellan olika genrer.

Contagion är en pandemifilm i samma genre som utmärkta Outbreak och Virus. Kända och bra skådisar saknas sannerligen inte i filmen samtidigt som de lyckats knyta till sig den välrenommerade regissören Steven Soderbergh (Sex lies and videotapes, Traffic, Oceans´s eleven, Che). Denna ”thriller” kretsar runt ett internationellt forskarteam som blir tvungna att handskas med smittan och dess biverkningar. Matt Damon, Jude Law och Gwyneth Paltrow spelar tre av de bärande rollerna, och gör det på ett fullt tillfredsställande sätt. Med alla dessa positiva förutsättningar i bagaget blir det konstigt nog aldrig riktigt spännande eller tillräckligt konfliktfyllt. Resultaten kunde ha blivit så mycket bättre än detta lagom-av-alla-genrer-strategin. Intetsägande är ett ord som sammanfattar filmen på ett kortfattat sätt – tyvärr, annars gillar jag genren i sig.

En sit-com klassiker av rang

Min polare Stefan Hammarström var personen som introducerade Father Ted för mig. Till en början måste jag tillstå att polletten inte riktigt trillade ner,  men  ju mer jag såg desto större blev entusiasmen – till sist vare jag fast. I mina ögon är detta en lika klassisk serie som självaste Fawlty Towers. Jag dyrkar Grahams och Arthurs fingertoppskänsla för skapandet av osannolikt roliga, men udda och oförglömliga bikaraktärer.

De implementerade bland annat in: Father Noel Furlong världens mest påfrestande präst,  Father Stone världens mest tystlåtne präst, Father Austin Purcell världens tråkigaste präst och Father Jose Fernandez – världens slemmigaste präst.

Father Fernandez             Father Purcell

Father Stone                       Father Furlong

Innan Dermot Morgan som spelade Fader Ted Crilly oväntat dog, så hade 25 avsnitt av denna underbara serie redan spelats in. Att han dog var ytterst sorgligt, men att serien inte fick någon fortsättning var dock bra. De första två säsongerna var ren och skär världsklasshumor. I och med 3:e säsongen så sjönk humorkvaliteten drastiskt. Några av mina absoluta favoritepisoder är:

• Entertaining father Stone
• And God creating Woman
• Hell
• Think fast Father Ted
• A Song for Europe
• Are you right there, Father Ted?

De två irländska humorgenierna

Arthur Mathews (1959) och Graham Linehan (1968) är ett riktigt  klassiskt humorradarpar som dels ligger bakom Father Ted, men också nästan lika underbara Black Books. De båda irländarna är också upphovsmakare till serien, The IT-Crowd. En serie som var bra, men långtifrån lika genialiskt och genuint rolig som Father Ted och Black Books.

Father Ted – ett tidlöst mästerverk

Serien handlar om de tre prästerna Fader Ted, Dougal och Jack samt deras hushållerska Mrs. Doyle. De bor på Craggy Island, en gudsförgäten fiktiv liten ö strax utanför Irland. En av seriens huvudidéer var att de tre katolska prästerna skulle överraska genom att gå utanför den förväntade prästramen. Det gjorde de med besked genom att bland annat ställa upp i den irländska melodifestivalen, och efter mycket trassel med rösträkningen vinna hela tävlingen och därmed få representera Irland i Eurovision song contest. Serien fick ett gott mottagande, och vann många priser, bland annat flera BAFTA. Strax efter att den tredje säsongen var inspelad avled Dermot Morgan, som spelade Fader Ted. Programmen var mycket populära i Storbritannien och på Irland under 90-talet. De sändes bland annat i engelska Channel 4, och var runt 24 minuter långa. Programmen sändes även i SVT, men hämmades dessvärre av groteskt dysfunktionella tv-tider som aldrig gav svenskarna chansen att ta serien till sitt hjärta.

Fader Ted Crilly

Ted är den mest ”normala” karaktären. Han framstår dock inte som särdeles helig, och kan tas för vilken vanlig gubbe som helst. Han besitter inte heller adekvata kunskap om den katolska tron som han förespråkar, vilket onekligen sätter käppar i hjulen. Ted hamnar ofta i trubbel på grund av Dougal och Jack, men även på grund av att han antingen ljugit eller fifflat med pengar. Dermot Morgan som gestaltar denna underbara karaktär gick tyvärr bort 1998 och blev endast 45 åt – tragiskt. En Father Ted utan Dermot Morgan är helt otänkbart.

Fader Dougal McGuire

Dougal är den yngste prästen av dem tre dysfunktionella individerna. Hur han har blivit präst är ett smärre mysterium, då han allt som oftast framstår som ett naivt barn. Han får exempelvis inte se på barnförbjudna filmer, då han tidigare när han råkat se en läskig film blivit tvungen att sova i Teds säng (även om han sover i samma sovrum som Ted). Dougal han en sjukligt livlig fantasi som ibland hjälper, men oftast stjälper de tre prästernas planer. Dougal är dessutom en oskuld av rang, då han knappt törs prata med andra könet, dock går det bra med Mrs. Doyle som han i och för sig inte tror är en kvinna.

Fader Jack Hacket

Fader Jack är den äldste av prästerna, och helt uppenbart extremt alkoholiserad. Han dricker i stort sett allt han får tag i, och när han  blir irriterad kan han bli ytterst våldsam. Jack har också en påtaglig läkarskräck, och ett mycket allvarligt synfel. Får han ingen alkohol tappar han humöret och skriker ut svordomsorgier med favorituttryck som arse, drink, girls och feck.

Mrs. Doyle

Mrs. Doyle kokar te  och bakar kakor till prästtrion och till de stackare som kommer på besök, trots att de oftast inte önskar te. Hon framstår dock som oberörd av detta och har ofta ett leende på läpparna, tills de tackar nej till teet.

Säsong 1

• Good luck, Father Ted – 21 april 1995
• Entertaining Father Stone – 28 april 1995
• The Passion of Saint Tibulous – 5 maj 1995
• Competition Time – 12 maj 1995
• And God Created Woman – 19 maj 1995
• Grant Unto Him Eternal Rest – 26 maj 1995

Säsong 2

• Hell – 8 mars 1996
• Think Fast, Father Ted – 15 mars 1996
• Tentacles Of Doom – 22 mars 1996
• The Old Grey Whistle Theft – 29 mars 1996
• Song For Europe – 5 april 1996
• The Plague – 12 april 1996
• Rock A Hula Ted – 19 april 1996
• Cigarettes, Alcohol and Rollerblading – 26 april 1996
• New Jack City – 3 maj 1996
• Flight Into Terror – 10 maj 1996
• A Christmassy Ted (Julspecial) – 24 december 1996

Säsong 3

• Are you alright there, Father Ted? – 15 mars 1998
• Chirpy Burpy Cheap Sheep – 20 mars 1998
• Speed 3 – 27 mars 1998
• The Mainland – 3 april 1998
• Escape from Victory – 10 april 1998
• Kicking Bishop Brennan Up The Arse – 17 april 1998
• Night Of The Neally Dead – 24 april 1998
• Going to America – 1 maj 1998

Låttexterna från sångerna ur episoden, Song for Europe

My Lovely Horse Lyrics (Ted and Dougal)
My lovely horse running through the field,
Where are you going with your fetlocks blowing in the wind?
I want to shower you with sugarlumps,
And ride you over fences,
Polish your hooves every single day,
And bring you to the horse dentist,
My lovely horse,
You’re a pony no more,
Running around with a man on your back,
Like a train in the night,
Like a train in the night.

The Miracle is Mine (Dick Byrne’s Song)
When I was young, I had a dream
And though the dream was very small,
It wouldn’t leave me.
To be a beggar for a fee
To play the poet or the fool
And now you see me.
And now the miracle is mine
And fault and the war begun
And now there’s nothing left to hide,
And now I`ve nothing left but time,
Still I reach out through this empty life.

En bilepok går i graven.

Vår trogna, men onekligen aningen dysfunktionella Ford Mondeo Ghia från 2002 är inte med oss längre. Bilens fortsatta öde vilar numera i händerna på Bilbyters säljare, vilka köpte Forden för 25 000 riksdaler. Det var definitivt en mindre summa än vi tänkt oss från början, men utifrån perspektivet att vi istället blivit tvungna att åtgärda ett schizofrent centrallås, och  ett smörgåsbord av elfel  kändes det helt enkelt befriande bra. Samtidigt slapp vi bestyret med att själva sälja den oförutsägbara ekonomidräneraren.

Vi testade 15 olika bilar, och reducerade successivt antal modeller tills bara Mitsubishi ASX och Hyundai ix20 var kvar. Det som avgjorde saken var att Hyundaiens läckra lite sportigt futuristiska design såväl interiört som exteriört, den optimal komforten (för det priset),  de behagliga köregenskaperna samt att den svarta pärlan var miljöklassad, vilket innebär 5 skattefria år. Vi köpte turbodieseln 1.6 CRDi  istället för bensinaren, då den var piggare, miljöklassad samt drog mindre bränsle. Bilen är bland annat utrustad med farthållare, backstartsassistent, parkeringssensorer, panoramatak, backkamera, ESP, TCS, ABS med mera. Vi tömde alla tillgängliga konton i syfte att slippa ta lån på bilen, rånade några välbärgade pensionärer och fick  dessutom välbehövlig ekonomisk  hjälp av Maries snälla föräldrar. Bara att komma in i bilen utan några som helst problem var en upplevelse i sig, vi lär definitivt inte sakna Forden.

Nyhetsflödesreflektioner

Dysfunktionell Zlatanism & Två ska bort

Sverige fick i veckan beskedet i vilken grupp deras fotbollsöde vilar. Man behöver inte vara en Einstein för att inse det oerhört ovissa i denna tävlingsprocess; det kan i stort sett sluta precis hur som helst. Jag ser dessvärre Ukraina som den riktiga stora nitlotten av de tre konkurrerande lagen. En hemmanation misslyckas sällan med att gå vidare; Sydafrika var ett av få undantag. Frankrike med sitt osannolikt breda och namnkunniga landslag är i sig ett mysterium. De har de senaste 3-4 mästerskapen varit Tysklands totalt raka motsats. Splittringar, grupperingar, diskrimineringar, arrogans och ultraindividualism är dessvärre vardagsmat i det dysfunktionella landslaget. Tyskland framgångsreceptet förutom duktiga fotbollsspelare är en dogmatisk überkollektivism där trivsel är förenat med något positivt. Några termer som Frankrikes fotbollslandslag inte ens kunnat stava till de senaste åren. Jag hoppas att deras anti-nationalistiska mentalitet fortskrider, för då går dem definitivt inte vidare i turneringen. England vann mot Sverige i år för första gången på 39 år. Denna hypade träningslandskamp som gick av stapeln på ett glest befolkat Wembley var definitivt en engångsföreteelse. Tyvärr för Englands del, så ligger även deras största problem på det subliminala psykologiska planet. När det väl gäller, så faller de likt ett bulgariskt korthus till marken. Att de fortfarande lever kvar på Gunnar Nordahls tid ligger dem endast i fatet. Englands landslag passar Sverige som handsken, då Sverige är världsmästare när de har förhoppningar på sig, men inte förväntningar.

Ett av de större samtalsämnena blir som vanligt om Zlatan ska vara med eller inte. Mediadrevet som troligtvis skulle hångla upp honom, även om han sköt Statsministern, lär inte ändra sin unikt enögda inställning. Mitt förslag är att göra honom sjukligt skogstokig, enligt honom är det då han är som allra bäst, något varje tränarämne bör utnyttja. En lagkaptens-Zlatan är tyvärr en medioker Zlatan.  Statistiskt sett är det totalt irrationellt att starta med densamme. Sätt honom på bänken, låt honom likt Hulken växa sig revanschsugen i minst 45 minuter för att sedan kasta in bålgetingen i andra halvlek. Det är den enda, och absolut effektivaste Zlatan-taktiken. Att han är en bedårande spelare i bra klubblag är en sak, att vara bra i svenska landslagskollektivet är en helt annan sak. Mitt tips är att Sverige går vidare som grupptvåa med ett schizofren taggat Ukraina som gruppsegrare. Grod- och fish´n chipsätarna  får snällt följa turneringen vid sidan om själv fotbollsplanen.

Äntligen – manusversion 1 färdigt

Seriemördaren, den homosexuelle och praktikanten

Team Humor alias Stefan Hammarström och Mats Widholm inledde skapandet av sitt andra komedi-långfilms-manus  i början av 2008. Det tog alltså över 3 år att skapa ytterligare ett vuxeninfantilt mästerverk. Det var en cineastisk resa där alltför långa uppehåll genomsyrade den vingliga färden. Dessa pauser kan indirekt varit positiva på själva skapandeprocessen. Likt ett fint vin fick manuset lagras, och vi fick tid att reflektera och omvärdera det vi skrivit ned tidigare, något som vi tror borgar för ett ytterst välskrivet manus. Vår humor är svårdefinierad, och därför svår att kategorisera in. Seriemördaren, den homosexuelle och praktikanten är varken svensk ”buskis” eller Naked Gun humor, utan snarare en absurd historia som blir rolig på grund av situationerna som karaktärerna ställs inför är så absurda, men ändå fullt möjliga. Nästa steg blir att återigen gå igenom manuset, i syfte att fullända humorpärlan inför marknadsföringsprocessen. Det är otroligt enkelt att bli hemmablind när det kommer till det egna skrivna materialet, så därför ska en kompetent utomstående person också bedöma vad som behövs utvecklas och göras om i manuset.

Wordfeudhybris – beroendeframkallande

Från att raljerat alla andra idioter som spelat detta spel till att själv ligga på soffan, vid köksbordet, i bilen, utanför affärer och i badrummet med oftast ett frustrerat ansiktsuttryck. Jag älskar att skriva, älskar att vinna och älskar att skapa; Wordfeud är alltså som gjort för att jag ska fastna i ordstruktureringshybrisen. Har dock de senaste veckorna trappat ner på det maniska spelandet, genom att helt enkelt inte gå in på appen innan jag gjort vad jag planerat göra. Jag har 8 spelare i Wordfeud-vänlistan, men spelar frekvent mot Jocke Andersson, Rolf Okon, Helena Lager, Cissi Jussila och Lino Ferrari. Smolket i bägaren är att jag ligger under mot Lino, som jag innan detta knappt trodde han kunde stava till sitt eget namn. Människan leder irrationellt med hela 5-2 (för tillfället), de andra motståndarna har jag plusstatistik mot. De jag möter är alla tävlingsmänniskor av rang, något som onekligen förstärker charmen med Wordfeud. Detta beroendeframkallande rutnätsordspel har på gott som ont ändrat mina vardagsrutiner.

Dop i rosa kyrka -  mitt uti Vikbolandsskogarna

En skara runt 25 personer hade samlats i Östra Nys charmiga och späda kyrka där jag Marie, Hanna och Frida också  ingick. Efter den korta ceremonin drog vi vidare till Bygdegården några 100 meter därifrån. Kakor, bullar och fyra jättegoda tårtor serverades till kaffet, läsken eller starkölen. Vi fick se lilla Emilia sjunga en sång, Cissi öppna paket medan jag själv diskuterande wordfeudstrategier med min bordsgranne. Kyrkan uppfördes på 1200-talet, men har byggts till under århundradena, bland annat tillkom tornet 1874 och kyrkan byggdes om till sin nuvarande stil 1821-1822.

Julförberedelser

Julen är i mina ögon en utmärkt och välbehövlig tid att varva ner på, utan de obligatoriska sommarledighetskraven. Parallellt är det väl så att julen för många människor är signifikativt med stress; implicita krav som släktträffar julklappsinköp, matlagning och numera även pyssla ihop jobb med ledighet. Många människor tror jag skulle kategorisera in vår familjs jul som tråkig och intetsägande, då i stort sett ”ingenting” händer -  själv kallar jag det livskvalitet, återhämtning och avkoppling. Jag själv är uppväxt i en miljö där det inte var ett konstant farande till olika släktträffar, något  jag troligtvis reproducerat fullt ut när jag själv bildat familj.

Glögg, sambucca, körsbärsvin, tända ljus, adventskalendern  klockan 07.15 med barnen, julgranspåklädning, julmusik med Peter Jöback, Agneta Fältskog och Chess, Wordfeud, blogga, manusjusteringar, promenader, läsa böcker, planera resor och bilköp, leka och spela spel med barnen, pynta, pyssla och se på DVD-boxar i lugn och ro. Dessa aktiviteter kommer att prägla vår familjs jul.Vi ska också till Maries föräldrar på Julafton, mina föräldrar kommer till oss på juldagen.  På ledighetsagendan står också ett biobesök samt familjemiddag på någon mysig restaurang. Däremellan ska jag spela squash och löpträna medan Marie drar ner till Friskis & svettis.

Lågkolhydratprocessen, träning & tävling

Det var med viss oro som jag stegade över tröskeln till Squashcenter för min andra match i division 3 mot den erkänt duktige Daniel Stridsman. Med mina två horribla enerigedräneringar i bagaget var jag orolig att fenomenet skulle kvarstå. Min ambivalensoro blev till hälften en självuppfylld profetia, då jag onekligen var tröttare än jag borde ha varit, men inte lika schizofrent trött som tidigare. Jag lyckades knipa ett set mot Stridsman som jag i ärlighetens namn inte alls var värd. Ett set kan dock visa sig vara osannolikt värdefullt i kampen att inte åka ur gruppen. Nästa match spelades mot Mikael ”Örat” Öhr. Min senaste statistik gentemot denna råkämpe är 2-2 i matcher. De första seten genomsyrades av en subtil oroskänsla att jag var tvungen att vinna. Sådana tvångstankar brukar sällan göra någon lycklig. Jag låg under med 5-1 i de båda första seten. Uppförsbacken blev för lång och jag förlorade dem båda, men spelade successivt upp mig. Det blev till sist 11-7, 11-9, 9-11, 11-9 till en omänskligt kämpande motståndare. När  jag sätter blodsmaksgränser, så spränger ”örat” dem, en oerhört viktig faktor varför han vann matchen och inte jag.

Jag har sprungit med Jocke ”Spurs” Andersson och med min son David. Så även den biten har kommit i gång någorlunda. Vecka 47 bestod av 190 minuter fördelat på 3 pass. Vecka 48 var en lugn period som innehöll 2 pass a`la 150 minuter.

Min energilöshet hade lyckats sätta hypokondriska griller i huvudet hos mig. Det hela gjorde inte saken bättre när ett antal  kompisar ärligt trodde att det kunde vara hjärtat. Det blev till att boka upp en tid på Kneippens vårdcentral för att kolla upp mina värden en gång för alla. Det tog 1½ vecka från samtalets slut till att stega över vårdtröskeln. Läkaren frågade 1000 frågor, kände, klämde och såg oroligt eftertänksam ut. Han förklarade att mina värden var extremt bra och kunde liknas med en 30-årings. Jag blev såklart otroligt lättad och dessutom glad för komplimangen. Han menade på att mina supervärden till stor del baserades på bra kost, avsaknad av övervikt, varken snusar och röker, dricker måttligt, men framförallt tränar 3-4 gånger i veckan. Matchvikten låg förövrigt på 75.2 kg.

Det blev en delegering till division 4, cirkeln var sluten. Från lite poppiga division två till den lite mer grå division fyra. Jag förlorade ödesmatchen mot en ny bekantskap, nämligen Jesper Karlsson. Han var yngre, han var snabbare och han ville verkligen vinna. Jag själv hade förätit mig på Golden Bankkoks delikata buffé 4 timmar innan, något som reducerade mina vinstchanser. Min första match i fyran blev dock en ryslig historia, där jag onekligen började riktigt bra med 11-3, 11-5 samt 5-1 mot Markus Lundberg. Därefter drabbades jag av nu-är-det avgjort-hybris,  och började irrationellt experimentera  med olika slag. Markus fick vittring, jag tappade min. Ju längre matchen led desto mer rädd blev jag att förlora matchen. Han vann de två följande seten, och det var dags för ett  oundvikligt avgörande. Spänd likt en Stradivarius fiolsträng lyckade jag ändå vända matchen till min vinstfavör, med minsta möjliga marginal 11-10. Ska jag gå upp i trean måste jag definitivt spela bättre, och ge järnet under hela matchen samtidigt som mina servereturer akut  behöver utvecklas

Vecka 51 innehöll 2 pass på 160minuter, vecka 52:s träningskvot slutade också på 2 pass fast 163 minuter. Under vecka 01 ökade passen från 2 till 3 stycken a´la 200 minuter. Upplevde också att det dysfunktionella viruset som hämmade min träningsfrenesi ett bra tag låg numera bakom mig.

Innan nyår kändes Madrid och dess halvmaraton totalt avlägset. När nyåret passerats så insåg jag lite panikartat hur kort tid det egentligen är kvar till den 1 april. Det som är bra med denna tankekarta är att jag verkligen tar itu med träningsprocessen, vilket i sig är syftet med målet att springa långlopp i Europa. Det ska helt enkelt fungera som en träningstrigger, en ta-tag-i-träningen-katapult så att säga, och hittills har det funkat. Att man sedan kombinerar nytta med nöje i en av Europas största huvudstäder gör ju inte saken sämre

Continue Reading »