Länge leve Eurovision och Melodifestivalen!

Finns det något som förenar hårdrockare mer än öl och patches, är det deras anti-fäbless för Eurovision och Mello; vilket generellt sett anses vara höjden av tv-förnedring.

Jag själv blev som många andra indoktrinerad av mina föräldrar, parallellt som det bara existerade två kanaler i etern.

Att många låtar är utomjordiskt dåliga är en del av charmen. Men man kan välja att se glaset som halvfullt, eller som halvtomt: jag väljer det förstnämnda.

Jag har skrivit det förut och skriver det igen: detta är HBTQ rörelsen essens av julafton…i sin allra renaste form.

För egen del så är det bara inse att det mesta av denna humor inte synkas med min egen, därav att man ibland känner för att vomitera över chipsskålen när programledarna försöker med sitt yttersta att vara roliga och där pinsamheterna avlöser varandra.

I år till exempel var kvaliteten sjusärdeles låg. Jesper och Farah fick förhålla sig till skämt som helt enkelt var urusla. Jesper & Farah följde bara manuset, det spelar liksom ingen roll om det är Robert Gustavsson eller Ricky Gervais, utan resultaten blir likadant vem som än står bakom programledarrollen.

Självklart finns det stunder när humorn är riktigt bra, som exempelvis Björn Gustavsson och periodvis Petra Mede.

Vi som hårdrockare måste också medge, att utan Mello, kanske ingen ”The New Wawe Of Swedish Melodic Rock”?

Tävlingen har befruktat den melodiösa hårdrocken till att bli folklig, samtidigt som kidsen fått sen beskärda del av melodiös hårdrock, det vill säga indoktrinering av nästkommande generation.

H.E.A.T – 1000 miles

The Poodles – Night of passion

Eclipse – Runaways

Smash into Pieces – Six feet under

Dynazty – Land of broken dreams

Dead by april – Mystery

Lillasyster – Till the days are over

Mustasch - Contagious

Ralf Gyllenhammar – Bed on fire

Ammotrack – Raise your hands

Finland har bland annat haft med Lordi, Thunderstone, Arion, The Rasmus, Nighhtwish, Blind Channel, Cardiant och Katra.

Norge via Wig Wam; Danmark  bland annat genom Nicklas Sonne, vilka Island haft med vet jag inte.

 

Mello 2022

Förresten, vad skulle Svensktoppen göra utan Mello? Förr årets finalstartfält var nog det bästa som framavlats i tävlingens historia. Vilka hits som ärligt talat utkristalliserades!

Cazzi Opeia – I can´t get enough

Klara Hammarström – Run to the hills

Cornelia Jakobs – Hold me closer

Robin Bengtsson – Innocent love

Medina – In i dimman

Faith Kekembo – Freedom

Anders Bagge – Bigger than the universe

 

En orgie utav bra låtar

En skattmusikkista fylld med ofantligt mycket örongodis, för dem som gillar bra musik helt enkelt. Detta är verkligen endast några belysande exempel.

ABBA – Waterloo

Loreen – Euphoria

Claes-Göran Hederström – Det börjar verka kärlek, banne mig

Månz Zelmerlöv – Heroes

Friends – Lyssna till ditt hjärta

Janne Lucas – Växeln hallå

Martin Stenmark  – Las vegas

Jan Malmsjö – Hej clown

The Ark – The worrying kind

Nina Söderqvist – Tick tock

Erik Saade – Popular

Sanna Nielsen – Undo

Ted Gärdestad  – Satelit

Tommy Nilsson – En dag

Jill Johnson – Kärleken är

Tomas Ledin – Just nu

Roger Pontare – När vindarna viskar ditt namn.

Tommy Körberg – Stad i ljus

Jan Johansen – Se på mig

Afrodite – Never let it go.

Som sagt ikoniska hits som förevigat är inristad i många svenskars musikhjärta, oavsett genre, även de som alltid proklamerar: ”Mello ser jag aldrig på”!

 

Mello & Eurovision 2023

Årets Mellofinalstartfält var inte alls lika starkt som förra årets superskörd. I mitt tycke var de allra bästa låtarna Loreen, Smash into pieces, Panetoz och Marcus & Martinus.

Blickade man ut över Lorens konkurrenter så fanns det 13 låtar som var sjusärdeles magiska.

Mae Muller – ”I wrote a song” (England)

Teya Selena – ”Who the hell in Edgar” (Österrike)

Noa Kirel – ”Unicorn” (Israel)

Vesna – ”My sisters crown” (Tjeckien)

Marco Mengoni – ”Due vite” (Italien)

Remo Forrer – ”Watergun” (Switzerland)

Blanca Paloma – ”Eaea” (Spanien)

Pasha Perfoni - ”Soarele și luna” (Moldavien)

Alika – ”Bridges” (Estland)

Voyager – ”Promise” (Australien)

Wild Youth – ”We are one” (Irland)

Lord of the lost – ”Blood and glitter” (Tyskland)

Alessandra – ”Queen of kings” (Norge)

Hårdrock fanns det någon sådan? Jo då, ett av mina favoritband Lord of the lost tävlade för Tyskland. Deras ”Blood and glitter” var bara sådär klockren helt enkelt.

Att som hårdrockare rösta på ett hårdrockband bara för att det är hårdrock är i mitt sätt att se det helt bannlyst. Om det inte är bra hårdrock så röstar jag helt sonika inte på dem.

På tal om Lord of the lost 2021 släppte de ett temaalbum som bara handlade om Judas. På detta dubbelverk återfanns kronjuveler som: ”Priest”, ”For they know not what they do”, ”Death is just a kiss away”, ”The gospel of Judas” och ”Viva vendetta”.

 

Schizofrent bra låtar under årens lopp i Eurovision

Jag måste bara få nämna en av mina absoluta favoriter ever; det är Shum från Ukraina med sin helt sanslösa energibomb ”Go_A”

Andra fullkomligt klockrena låtar är:

Dana International – ”Diva” (Israel)

Dschinghis Khan – ”Dschinghis Khan” (Västtyskland) 

Conchita Wurst – ”Rise like a phoenix” (Österrike)  

Katie Wolf – ”What about my dreams” (Ungern)

Alexander Rybak – ”Fairytale” (Norge)

Brotherhood of man – ”Save your kisses for me” (England)

Sam Ryder – ”Space man” (England)

Chanel – ”Slomo” (Spanien)

Netta – ”Toy” (Israel)

Johnny Logan – ”Whats another year” (Irland)

Efendi – ”Mata Hari” (Azerbaijan)

Duncan Laurence – ”Arcade” (Australien)

Maria Haukaas Storeng – ”Hold on be strong” (Norge)

Umberto Tozzi – ”Gente di mare” (Italien)

Teach-In – ”Ding-a-dong” (Nederländerna)

Verka Serduchka – ”Dancing lasha tumbai” (Ukraina) 

Gina G – ”Ooh aah – just a litle bit more (England)

Lordi – ”Hard rock hallelujah” (Finland)

 

Give me the chance

Om jag fick möjligheten att  välja och ta med lite tyngre akter i kommande Mello så finns det en uppsjö att välja mellan:

Perfect Plan, Crashdiet, Reach, Cyhra,  Degreed, Nestor, Treat,  Gathering of Kings, Chronus, Crazy Lixx, Crey, Michael Palace, Houston, Art Nation, Pain och Proud, bara för att nämna några.

 

Mer Mello och Eurvision till folket!

Tags: H.E.A.T, lord of tyhe lost

This entry was posted on 9 maj, 2023 at 12:02 and is filed under Film, Musik, Kultur. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.