Eurovision 2026

Hårdrock och eurovision går knappast hand i hand, till och med Mello framstår som rumsrent i jämförelse.

Vad gör man inte för sina barn? Även hårdrockare kan vara föräldrar, och älskar man sina avkommer så är det komplicerat att tacka nej, då de bedjande, med tindrande ögon vill titta på Eurovision med sina föräldrar, i favoritsoffan, framför storbilds-tv:n, med tacos som tilltugg, öl och lösgodis i mängder.

Som sagt, även om man skyr spektaklet likt elden så är risken stor att man indirekt blir indragen i processen. Man får liksom bita i det sura äpplet, och då är det bättre att vara den bästa versionen av sig själv, istället för att agera klagomur under hela sändningen.

Melodifestivalen

Vi som hårdrockare måste också medge, att utan Mello, kanske ingen ”The New Wawe Of Swedish Melodic Rock”?

Tävlingen har befruktat den melodiösa hårdrocken till att bli folklig, samtidigt som kidsen fått sen beskärda del av melodiös hårdrock, det vill säga indoktrinering av nästkommande generation, ungefär som Sweden Rock Festival, på ett mer subtilt sätt.

För nedanstående grupper är det generellt så att deras mellobidrag är deras mest streamade, även om låtkatalogen innehåller starkare låtar.

H.E.A.T – 1000 miles

The Poodles – Night of passion

Eclipse – Runaways

Smash into Pieces – Six feet under, Heroes are calling, Hollow

Dynazty – Land of broken dreams

Dead by april – Mystery

Lillasyster – Till the days are over

Mustasch – Contagious

Ralf Gyllenhammar – Bed on fire

Scarlett - Circus X, Sweet N’ Psycho 

Ammotrack – Raise your hands

Finland har bland annat haft med Lordi, Thunderstone, Arion, The Rasmus, Nighhtwish, Blind Channel, Cardiant, Teräsbetoni och Katra.

Norge via Wig Wam och Jorn; Danmark  bland annat genom Nicklas Sonne, vilka Island haft med vet jag inte.

Tyvärr har ingen av dessa artister eller grupper vunnit tillställningen, men de har som sagt burit den melodiösa flaggan vidare. I år kunde Felicia med ”My system” titulera sig som vinnare, i mina ögon en rättmätig sådan.

För de som vill uppleva en tyngre version av låten kan bege sig till Youtube för att spana in multiinstrumentalisten Tommy Johanssons smått ikoniska cover av ”My system”.  De lite tyngre Smash into pieces avlossade sitt tredje bidrag i dessa sammanhang, ”Hollow”, tillika deras sämsta, tyvärr.

Eurovision 2026

Hårdrocken har ju faktiskt rosat den Euorviosionska himlen två gånger. Först vann Finland med Lordi och deras monsterhit ”Hard Rock Hallelujah” (2006). 2021 tog Måneskin från Italien hem hela konkarongen med sin ”Zitti e buoni”.

I Liverpool 2023 gästade ett av mina favoritband tävlingen, Lord of the lost med sin ”Blood & Glitter”. Jag gillade den starkt, men inte resten av Europa, den kom oförtjänt sist.

I år försvarar Rumänien hårdrockens färger. Alexandra Căpitănescu framför sin ”Choke Me” på ett föredömligt sätt. Rumäniens bidrag till Eurovision beskrivs av kritiker som ”farligt” och ”ansvarslöst” – eftersom låten kan tolkas förhärliga strypsex.

I vilket fall som helst är det i min smak en riktig godbit. Det är ju inte hårdrock a´la Slayer precis, utan mer i stil med Evanescence i kombination med operett inslag. Den är verkligen som ett hubba bubba tuggummi.

Även Serbien har en ytterst lågmäld tyngre-rock-pastisch som även innehar ett dödsgrowl mitt i låten ”Kraj Mene”, smakfullt. Dock tillhör den inte min top-28, även om den på något sätt inte är dålig, men de andra är helt enkelt bättre.

Utöver det så hittar vi snärtigapoer-pop-rockiga ”Too epic to be true” med Vanilla Ninja från Estland. Vill man ha lite balkan-pop-rock-punk-rap så kanske Moldaviens Satoshi – ”Viva, Moldova” är något för er? En klockren vitamininjektion bomb som tillhör en av mina favoriter.

För mig som slaviskt sett alla Eurovision sedan barnsben måste tillstå att detta år är det bästa/jämnaste… någonsin. Av 35 låtar gillade jag hela 28 stycken, vilket är rekord för egen del.

De senaste åren upplever jag att lägsta nivån höjts betydligt. Tidigare har det allt som oftast varit genant att titta på de olika bidragen. Falsksång och accentorgier som pendlade mellan uruselt och mindre bra. Ett starkt psyke var verkligen ett krav.

I år har de flesta länderna lagt krut på överdjävulskt bra sång, genrehybrider (på ett positivt sätt) och sanslöst effektiva refränger. För mig är Felicia en klar topp 5-10. Hennes EMD-pop-dänga är en riktigt banger. Allt är typ bra, rösten koreografin, lasershowen och låten i sig. Eftersom man inte får rösta på sitt egna lands bidrag är hon inte med på min 13-i-top-lista.

En av mina favoriter är faktiskt tunga rumänska bidraget ”Choke me”. Dock är det inte säkert att jag röstar på den, har inte riktigt bestämt mig ännu. Något jag ogillar är när folk i förväg vill hårdrockare ska rösta på ett bidrag…bara för att det är hårdrock, även om låten är halvdålig. Det är precis lika orättvist och töntigt som om något bidrag skulle handla om en häst, och att alla hästälskare förväntas rösta på den.

Som sagt, vilket djäkla schizofrent startfält som väntar oss den 16 maj, även för hårdrockare, en bra låt är en bra låt helt enkelt, och här fullkomligt vimlar det av dem!

Moldavien:  Satoshi - Viva, Moldova!

Georgien - Bzikebi – On replay

Rumänien: Alexandra Căpitănescu - Choke Me

Litauen: Lion Ceccah - Sólo Quiero Más

Kroatien: Lelek – Andromeda

Luxembourg: Eva Marija – Mother nature

Finland: Linda Lampenius & Pete Parkkonen - Liekinheitin

Cypern: Antigoni – Jalla

Danmark: Søren Torpegaard Lund -  Før vi går hjem

Albanien: Alis - Nân

Montenegro - Tamara Živković - Nova zora

Frankrike: Monroe – Regarde

Australien: Delta Goodrem – Eclipse

 

This entry was posted on 29 mars, 2026 at 17:29 and is filed under Film, Musik, Kultur. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.