Subscribe to RSS Feed

Gamla gubbar företeelse?

Behöver_jag_läsglasögon

Jag har alltid haft en riktigt bra syn. Det är först det senaste året som jag successivt märkt av att OCR-nummer på räkningarna blivit otydligare för varje halvår som gått. Av en ren händelse testade jag ett par överblivna läsglasögon som något glömt hos Massageakademin. Till min förvåning var de helt klockrena då jag läste NT.

Efter denna aha-upplevelse for jag vidare med ytterst ömmande muskler efter Jussis bryska massagebehandling till Clas Ohlsson. För 149 riksdaler blev det ett läsglasögon av styrkan +1.0. De andra jag testade blev suddiga, så uteslutningsmetoden gjorde att det  blev denna styrka på glasen.

Jag är snart 48 år och troligtvis en  tidsfråga innan jag infogade mig till skaran som började använda läsglasögon. Efter denna impulsiva habravinch öppnade sig en ny värld som exempelvis att läsa Norrköpings tidningar på morgonen eller kvällsläsningen, för att inte nämna OCR-nummer inläsningen. Nu har jag införskaffat mig fyra plasttingestar utspridda runt om i lägenheten samt en i min axelväska.

Rätt styrka på läsglasögonen

glasses-272402_1280

Läsglasögon är tillverkade för att ge skärpa på ett specifikt avstånd. Det finns flera situationer när vi som är ålderssynta behöver läsglasögon. Det vi skall läsa eller se finns ofta på olika avstånd vilket kräver olika styrka på läsglasögonen.

Läsavståndet är ca 40 cm när man läser böcker. Testa detta avstånd för att se vilken styrka som ger bäst skärpa.

Läsavståndet är ca 60 cm när man jobbar med datorer. Detta innebär att man måste gå ner i styrka jämfört med ovanstående. Det brukar vara lagom med 0,5 dioptrier.

Läsavståndet när man jobbar med precisionsarbeten är ofta mindre än 30 cm vilket innebär att man kan behöva gå upp i styrka med 1 dipotri eller mer.

 Ålder

 Styrka

 40 år  + 1,00 dioptrier
 45 år  + 1,50 dioptrier
 50 år  + 2,00 dioptrier
 55 år  + 2,50 dioptrier
 > 60 år  + 3,00 – + 4,00 dioptrier

Glasögonhistoria

21574959-origpic-b5f0a0

Man tror att de första glasögonen tillverkades mellan 1268 och 1289. Innan dess använde ålderssynta munkar läsestenar som las på texten som förstoringsglas. Venetianer lärde sig att tillverka läsestenar i glas, och satte dem sedan i ramar som kunde hållas framför ögat istället för att läggas på texten.

Vem som uppfann glasögonen vet man inte, men den första som målade glasögon var Tommaso da Modena 1352. Han målade en serie fresker av bröder som läste. En använde förstoringsglas medan en annan hade glasögon som var fastklämda på näsan.

På 1500-talet introducerades konkava linser för närsynta. Påven Leo X var närsynt och bar dessa när han jagade. Han påstod att de fick honom att se till och med bättre än de andra jägarna.De första glasögonen hade kvartslinser, därför att man ännu inte kunde tillverka glasögonlinser i glas. Linserna satt monterade i ben, metall eller läder, ofta som två små förstoringsglas med ett uppochnervänt V emellan. Glasögonen balanserades på näsan, vilket naturligtvis var ett problem, eftersom ju näsor har olika form och storlek. Man försökte lösa problemet på olika sätt, bland annat med sidenband som kunde träs runt öronen, eller som i Kina där man hängde små tyngder i banden istället. 1730 satte en optiker (Edward Scarlett) för första gången på stela sidodelar som vilade på öronen. Detta spred sig snabbt och 1752 annonserade James Ayscott om glasögon med ”gångjärn på sidorna”.

195349833_66b9ae10-4b91-42be-b11a-1db3be984c5b

På 1700-talet var lornjetten, glasögon med handtag på, en nyhet. Lornjetten användes ofta som smycke snarare än synhjälpmedel, men var också populär hos modemedvetna damer, som inte ville använda glasögon.Monokeln utvecklades på 1700-talet och blev på 1800-talet mycket populär i framför allt Tyskland och Ryssland. Monokeln bars först av män i överklassen. Efter första världskriget upphörde monokelns popularitet snabbt, antagligen på grund av att den associerades med tysk militär

På 1780-talet utvecklades bifokala glasögon av Benjamin Franklin. Han blev trött på att behöva byta mellan olika glasögon för att se på olika håll, så han satte in halva glaset av varje i ett par bågar. Problemet var naturligtvis skarven, men det var inte förrän i slutet på 1800-talet som man lärde sig att tillverka dubbelslipade glas.

På 1800-talet var det fortfarande kunden som valde styrka på glasögonen, och man kunde köpa glasögon från kringvandrande försäljare. Glasögon ansågs förhindra problem med ögonen, så många bar dem av den anledningen snarare än för att de hade problem med synen ((från http://www.medocular.se/Ogonfakta/Vetenskap/Historia/Glasogonhistoria/)

Översynthet

Smartphone 250px

Översynthet, eller hyperopi som det också kallas, är det allra vanligaste synfelet bland Sveriges befolkning. Översynthet uppstår när man blir äldre och vid ungefär 50 års ålder så lider nästan alla av så pass kraftig översynthet att de är i behov av synkorrigering. De vanligaste symtomen på att man lider av översynthet är att man har svårighet att fokusera på nära håll, om man till exempel sitter vid datorn eller läser en bok. Men många som lider av översynthet upptäcker det först genom att de har återkommande huvudvärk och konstant trötthet.

Att åtgärda översynthet är idag väldigt enkelt. Ett av sätten som du kan åtgärda det på är genom att skaffa dig ett par läsglasögon. Men om du inte vill ha glasögon, så kan du istället välja att operera bort din översynthet. Det går snabbt, och är ett väldigt säkert ingrepp.

Ålderssynthet

oga2

Ålderssynthet är ett av de vanligaste synfelen hos världens befolkning. Det innebär enkelt uttryckt att ögat har svårighet att ställa om fokus mellan objekt på nära och på långt håll. Detta beror på att ögats olika beståndsdelar blir mindre och mindre flexibla i takt med att en person åldras. För de flesta börjar problemen med ålderssynthet vid ungefär 40 års ålder, och personer över 50 års ålder är mer eller mindre alltid drabbade i någon utsträckning.

Ett första tecken för många på att de lider av ålderssynthet är trötthet och huvudvärk, som en följd av att de under långa tidsperioder fokuserar på närliggande objekt. För att komma tillrätta med ålderssynthet finns två alternativ. Det ena är att skaffa läsglasögon, medan det andra är att låta utföra en operation. Det finns således bot mot ålderssynthet.

Långsynthet

ogat1

Långsynthet eller hyperobi som det också kallas, är det absolut vanligaste synfelet bland världens befolkning. Enkelt uttryckt så innebär att vara långsynt att man ser sämre på nära håll, medan man ser mer eller mindre obesvärat på längre avstånd. De symptom som långsynthet kan föra med sig, förutom just besvär att fokusera på närliggande objekt, är bland annat trötthet och huvudvärk. Och för många är det just dessa två symptom som blir de första tecknen på att de är långsynta.

Långsynthet är i de flesta fall en åldersjukdom, som man idag kan åtgärda mycket enkelt genom att skaffa sig ett par glasögon med konvexa linser, så kallade läsglasögon. Ett annat alternativ för en person som är långsynt är att låta utföra en operation. Det går idag snabbt och är dessutom ett mycket säkert ingrepp (från http://www.seochle.se/).

Tags: , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.


Stay in Tune

    Twitter

    Follow Me on Twitter!

    Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu