Bekräftelsekatapulter

Smaken är som baken; hur man vill vara se ut är upp till var och en. Dock är det oerhört fascinerande hur den processen ibland gestaltar sig hos våra medmänniskor omkring oss eller i vår globala värld. Själv har jag tre tatueringar, haft hål i båda öronen och har en förkärlek till accessoarer såsom halskedjor, armband och klockor. Under min ungdom har jag uppträtt som såväl punkare, skinnskalle och som långhårig hårdrockare.

Numera handlar det väl mer om en mogen avskalad klädstil i symbios med silveraccessoarer. Balansen på vad som är accepterat eller ”för ungdomligt” är minst sagt snäv. Jag vill ju gärna tro att det handlar om hur man bär upp en attribut, att det i grund och botten är ens genuinitet som är kittet och självklart att man kan stå för det som man har på sig eller gör med sin kropp; inte bara för att alla andra gör på ett speciellt sätt.

Begreppet identitet är synonymt med ordet självbild och handlar om hur människor uppfattar sig själva. Ordet identitet kommer från latinets identitas som betyder ’samma’ eller ’densamma’. Människans identitet är det som definierar den unika människan. Den kan vara självdefinierad (hur en upplever sig själv, vem en är och inte är) eller definierad av andra.

En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka. Enligt en konstruktivistisk syn på identitet så skapas identitet kontinuerligt i samspel/samverkan med sin omgivning. En mycket extrem konstruktivistisk syn som ser allt som socialt konstruerat och inte ger utrymme för individuella val och uttryck, brukar kallas deterministisk.

En människas identitet utformas genom att hon får stimuli från olika saker hon ser, hör, eller känner. Dessa stimuli varseblir hon, och tack vare varseblivningen bildar hon egna inre modeller. Inre modeller är en sorts bild man har om någon viss sak, exempelvis att salmiak smakar illa. Dessa inre modeller kan dock ändras om denna person råkar äta en god sorts salmiak; då varseblir hon denna sak på nytt, och följaktligen ändras den inre modellen, till att salmiak är gott.

Identitet är en mycket viktig del av individens jag-uppfattning. Många menar att barndomen har stor betydelse för de värderingar vi bär med oss genom livet, vilket är sannolikt, eftersom yngre hjärnor är mer plastiska (Wikipedia).

En personlighet kan i beteendevetenskap vara detsamma som en identitet, eller en personlighetstyp. Olika forskare har olika definition på personlighet, utifrån vilken teori de baserar sin forskning på. Alla personlighetspsykologer använder termen personlighet till att referera till psykologiska kvaliteter som bidrar till en individs bestående och karakteristiska mönster av känslor, tänkande och beteende. Med bestående menar man att de kvaliteter personligheten har är relativt bestående över tid och i olika situationer.

Med karakteristiska menar man att personlighet är det som särskiljer en individ från en annan. Med att psykologiska kvaliteter bidrar till en individs mönster, menar man att personlighetspsykologer söker för psykologiska faktorer som slumpmässigt påverkar och dessa förklarar delvis en individs karakteristiska och bestående benägenheter.

Inom forskarvärlden i dag råder en förhållandevis stark konsensus, med marginella skillnader i olika discipliner, att 40-50 procent av vår personlighet kan förklaras av genetiska faktorer medan den delade miljön (familjemiljön) kan förklara 5 procent medan de resterande 45-55 procenten kan förklaras av unika miljöeffekter (effekter i den externa miljön). Detta baserar man på en stor mängd data och forskning på området (Wikipedia)

Obscenitet (från latinska obscenus, ”motbjudande”, ”opassande”, ”besudlad”) är en term som används oftast inom juridisk kontext för att beskriva uttryck som anses vara stötande för allmänheten, vara anstötlig, oanständig och som sårar blygsamheten eller är otuktig.

Texter och bilder som bedöms vara obscena handlar som regel om sex eller nakenhet. Framställningar i medicinskt eller vetenskapligt undervisande syfte har som regel undantagits från att klassas som obscena, så länge som de inte är anstötliga. Andra undantag är framställningar i konstnärligt, litterärt eller politiskt syfte.

När framställningen bedöms vara obscen får framställningen därför censureras genom undantag i tryckfrihets- och yttrandefrihetslagarna. Obscenitet förknippas vanligen med sexuellt innehåll; dock innefattas också till exempel svordomar, vulgaritet, blasfemi,  och våldsskildringar, beroende på sammanhang (Wikipedia).

Kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär ‘bearbetning’, ‘odling’ och ‘bildning’ och i sin tur härstammar från colo ‘odla’. Begreppet har fått en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet. Kultur har dock främst två betydelser: andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster. Inom kulturgeografi används den bredare betydelsen som all mänsklig aktivitet.

Kultur kan definieras som livsmönster till exempel språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats ”levnadssättet hos ett helt samhälle”. Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna.

Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan (Wikipedia).