Bemern

Med syfte att min kropp lättare ska synkas med den snordyra sci-fi kroppshealaren började jag dagligen knapra omega 3, d-vitamin, c-vitamin, vitkål, blåbär & hallon, gul paprika och mera vatten. Konkret vet jag inte riktigt om jag märkt någon skillnad förutom det rationella med att detta torde vara bra för såväl kropp som själ. De produkter jag köpte tillhörde inte kategorin ICA-piller, utan inköpta på välrenommerade butiker som Vårt alternativ och Big heart. Om det är mycket bättre har jag ingen aning om, men hoppas innerligt att det finns någon sanning i vad de basunerar ut, det vill säga skillnad mellan kvalitet och skräp

Källan till detta halvimpulsiva schizofrent dyra inköp baserades på känslan att jag måste bli fri från nästintill kronisk förkylning. De senaste 6 åren har jag varit förkyld i stort sett från september till april. Om inte så kan jag lägga löparskorna på hyllan eftersom syftet att anmäla mig till maraton och halvmaraton är att komma ut och springa. Det förtar ju en del av helheten om jag titt som tätt inte kan träna inför dessa tävlingsmoment. Saken blir absolut inte bättre när man inte vet om man är i livet efter loppet på grund av att jag oftast chansar med att springa loppen trots halvförkylningar eller inte.

Som sagt jag inhandlade denna healingtingest den 14 september 2014 och en utvärdering känns väl lämpligast att göra 2016 i april för att se om någon konkret skillnad infunnit sig. Jag får väl be till högre makter att resultatet blir bättre än bara placeboeffekten.

Vinylskivsamlingen gick i graven

Torsdagen den 2 oktober hämtade jag upp mina musikaliska följeslagare hos min frus föräldrar i Vånga. Dessa 14 backar med vinyl hade vilat upp sig i en bod flankerad av ett gammalt skötbord och en kasserad grill. De hade sedan 1998 på sig att acklimatisera sig i den lantliga miljön. 700 vinyler det vill säga 10 backar skeppades in till Vaxkupans lokaler, resterande fyra backar sparade jag själv för att sälja på skivauktioner eller skivmässor.

Min första summa blev 5225 kr för 92 vinyl det vill säga 114 kronor i genomsnitt per platta minus 50 % som Vaxkupan tog för besväret. Därefter har pengarna kommit i en jämn strid ström allteftersom vinylbeståndet minskat i deras skivbackar. Hade jag sålt dessa ”i ruskigt bra skick klenoder” själv hade det dubbla hamnat på mitt bankkonto. Dessa fiktiva pengar hade dock inneburit en väldans massor av jobb, tid och energi, något jag inte kände att jag ville lägga, därav outsourcingen till mellanhanden på Drottningen.

Melodifestivalen

Ett nytt år, en ny Melodifestivalprocess. Jag är och kommer nog alltid tillhöra den trogna skara som uppskattar detta glittriga musikjippo. Den eviga revanschlustan att stå längst upp på eurovisionshimlenpallen infriades via Loreens seger 2012. Denna seger innebar tror jag att dels hybrisen försvann, men också att ambitionsnivån subtilt sänktes. De tre första deltävlingarna var bland de sämsta jag sett sedan införandet utav fyra deltävlingar.

Pinsamt uselt var Filippa Bark. Hon delade visst in svenska folket i två  läger. tramsigt vs genialiskt. Jag kunde utan några helst problem sälla mig till de som upplevde henne som minst sagt påfrestande och antirolig. Värdparet Sanne Nielsen och komikern Robin Paulsson gjorde definitivt inte bort sig. Dessvärre är det som vanligt att värdarna får på tok för mycket uppmärksamhet genom att typ gör allt ifrån sketcher, dansnummer och sång istället att koncentrera sig på att presentera showen.

2013 lämnade Melodifestivalens final Globen till förmån för Sveriges nationalarena Friends Arena i Solna utanför Stockholm. Nu var det tredje året som Melodifestivalens final arrangerades här. I år utökades finalen till tolv bidrag. Det betyder att startfältet var det delat största i Melodifestivalens historia. Bara fyra tidigare finaler har innehållit så många bidrag: Melodifestivalen 1997, 1988, 1987 och 1963. Jag tyckte att konceptet med två låtar till var betydligt bättre än bara ha 10 låtar i finalen.

De enda låtarna som saknades i finalen utifrån ett kvalitetsperspektiv var Caroline Wennergren med Black swan och Andreas Weise med Bring out the fire. Finalen i sig var annars en underhållande tillställning där det mesta var underhållande förutom då Filippa Bark. En av överraskningarna var mellanakten Ylvis med Stonehedge; kul text, roligt framförande och bra låt.

Mina fem favoriter

1. Måns Zelmerlöv – Heroes

2. Dinah Nah – Make me la la la

3. Mariette – Don´t stop believing

4. Magnus Carlsson – Möt mig i gamla stan

5. Isa – Don´t stop

Hanna & Frida & David

Att tiden skrinnar iväg är barnen ett stort bevis på. Det känns inte alltför avlägset sedan de båda gick på ”dagis”. Helt plötsligt har Hanna fyllt 12 och går i 5:a, Frida fyllt 10:e och går i trean. Jag upplever det lika surrealistiskt som att jag  själv fyller 50 år om två år och min son David nyss fyllt 24 år.

Det sista halvåret har liksom det förra präglats av att de vill vara med sina kompisar. Egentligen inget konstigt med detta, men ibland längtar i alla fall jag tillbaka till den perioden när man utan någon svårighet fick med Hanna och Frida på utflykter eller långpromenader. Nu är det indirekta mutor som är källor till om de vill följa med eller inte. Jag fullkomligt tjatade ihjäl mig att oftare få med barnen till dylika pulkabackar, men det var som förgjort. Var det inte för kallt så var det alldeles för jobbigt. Bio funkar dock varje gång. Först såg vi sista Hunger games sedan Natt på museum 3.

På jobbet

Från att ha väldigt få ungdomar på korttidsboendet till en ny våg med sådana på inkommande efter nyår. Självklart är det roligt med nya ansikten och nya rutiner, men det innebär också fler möten, planeringar och samtal. Parallellt har det kommit nya kollegor i och med att medarbetare fått barn, är pappalediga eller helt sonika avsluta sin anställning på Hjalmar.

En av tjejerna på jobbet ska i en snar framtid ha en ny bebis och är från och med mars borta till januari 2016. Det känns självklart aningen tomt då vi varit en homogen grupp sedan uppstarten september 2014 samtidigt som de nya ansiktena bryter lite av det inavlade strategier som vi andra skapat.

En 30-årig epok gick inte i graven.

Den 25 oktober skedde det oväntade. Jag hade i två månaders tid samlat på mig för och nackdelar för denna adrenalinstinna dryck. Den 25 oktober 2014 skedde detta historiska beslut  som sett i backspegeln inte alls blev så långt. I början av mars så insåg jag att det för min sömn kanske är bra att dricka kaffe samt att jag saknade kicken av koffeinet.

Jag får väl trösta mig med att jag äter hyfsat bra, dricker måttligt och varken snusar, röker eller knarkar. Förträngningens kraft är stark så jag stirrar mig istället blind på den betydligt kortare listan med fördelar av kaffet framför den längre med själva nackdelarna. Dock fick jag inte tillstymmelse till huvudvärk när jag skippade kaffet, vilket alla jag läst om eller känner fått.

• Blir pigg (eventuell självkonstruktion, måhända funkar rikligt med kallt vatten lika bra)?
• Ökar förbränningen och matsmältningen
• Blir fokuserad och kreativ
  
• Innehåller nyttiga antioxidanter

Insomnia

Att inte kunna somna är en mardröm som drabbat mig tre gånger förut i mitt liv. Dessa dysfunktionella faser faller aldrig lägligt in i livspusslet. Med syfte att få mig på rätt köl så blev det att knapra insomningstabletter och långtidsverkande sömntabletter. Processen har förut varken varit enkel eller spikrak, denna gång var heller inget undantag.

Människor har svårt att sova av olika anledningar det kan vara stress, depression och ångest. Till detta är det att insomnia ofta är ett resultat av åldersrelaterade förändringar i kroppen. Det kan även vara livsstilsrelaterat som exempelvis alkohol. I många fall kan insomnia botas genom att lindra och kapa anledningen till det.

30% av alla vuxna lider av någon form av insomnia. Nära 10-40% av befolkningen (baserat på olika länder) lider periodvis av insomnia vilket gör det till den vanligaste sömnstörningen. Dessutom är det många som tror sig lida av insomnia men som vid undersökning visar sig sova normalt. Insomnia är i allmänhet klassificeras utifrån längden av problemet. Inte alla är överens om en definition, men i allmänhet:

• Symtom som varar mindre än en vecka klassificeras som övergående sömnlöshet

• Symtom mellan en till tre veckor klassificeras som kortfristiga sömnlöshet 

• Längre än tre veckor klassificeras som kronisk sömnlöshet

I skrivande stund har jag trappat ner på dylika sömnmedeldoser, parallellt försökt hitta adekvata KBT-sömnstrategier som kan hjälpa mig tillbaka till ”lätt för att sova tider”. Några saker man bör överväga i syfte att få en bättre sömn är:

• Vistas i ett svalt rum
• Se till att rummet är så mörkt som möjligt
• Behåll en fungerande dygnsrytm genom att gå och lägga sig ungefär vid samma tidpunkt varje kväll. Försök också stiga upp vid ungefär samma tidpunkt på morgnarna.
• Vistas i dagsljus, minst en halvtimme varje dag
• Försök att inte göra ett stort problem av att du inte kan sova. Ligg inte kvar i sängen vaken längre än 30 minuter. Gå då hellre upp en stund och invänta att du blir sömnig igen.
• Undvik tunga måltider för nära inpå du ska lägga dig, men en lätt måltid kan ibland göra det lättare att somna eftersom en helt tom mage inte heller är bra för sömnen
• Motionera regelbundet motsvarande 30 – 60 min rask promenad om dagen, men undvik att träna strax innan läggdags.
  
• Ta inte för långa tupplurar.
• Ett varmt bad, en kopp varm mjölk med honung eller kamomillte är rogivande.

Jul och Nyår

I och med att vi sedan två år tillbaka köper till de minsta barnen det vill säga Hanna och Frida har såväl psyket som plånboken utkristalliserats som två vinnare. Det är så befriande att slippa handla saker till Maries som mina föräldrar och till hennes bror samt hans fru. Det onödiga bytandet utav pengar var ju ett enda stort lotteri. Nu koncentrerades firandet istället till gemenskap och god mat; två julhörnstenar. Sista julklappen till barnen inhandlades den 24 oktober därefter fanns det ingen julstress längre.

Vi besökte innan jul 1:a advent i Vånga kyrka, stämningsfullt och vackert, en försmak av vad som komma skulle. Att barnen skulle klä granen är lika traditionellt som att handeln slår nya försäljningsrekord. Lika rutinartat är tjafset mellan de båda syskonen huruvida granen ska vara stilistisk klädd eller prålig.

Hanna fyllde 12 år den 19 september och Frida 10 år den 27 januari. Det blir många presenter till dem när julklapparna räknas in. Istället för att ackumulera deras leksaksberg fick de mer av presentkort och kontanter.

Nyåret firades mycket lugnt med kompisen och grannen Jonas Gustavsson tillika pappa till en av Hannas bästa kompisar. Det blev tv-spel, blue-ray tittande, se fyrverkerier och god mat med lite lösgodis på kvällen.

4 nya Iphones till familjen

Snacka om helomvändning. Det var inte så länge sedan som jag vägrade ha en mobiltelefon. Jag tyckte inte det var nödvändigt och var ytterst dogmatisk på den punkten. Efter att köpt min första Iphone raserades den inställningen oerhört snabbt samman.

En annan föreställning som krackelerade var den att barn varken behöver ha mobil för tidigt och när de väl får en behöver den inte alls vara så dyr. På båda punkterna fick jag ge mig. Det var inte min frus förtjänst, utan jag själv som målade in mig i ett hörn. Dels fick de varsin Iphone 6 (Frida 9 år/Hanna 11 år), dels var det ingen billig modell.

Jag vet inte varför det blev så helt enkelt. Cirka 1700 kronor per månad för avbetalning på 4 telefoner samt ett bra abonnemang där nästintill fri surf, sms, och ringandet ingick. Det var smidigt och enkelt att hela familjen hade samma telefoner. Jag satte ut en annons på blocket, en person hörde av sig och kunde komma samma kväll. Det blev källan till ett evigt prutande, men 2000 kronor för fyra  välbehållna iphones med tillbehör blev kontentan utav försäljningen.

VM-kval live på Friends arena 2014

Min kompis Urban Svensson hade vunnit fyra biljetter till Sverige mot Lichtenstein. Han fick med sig två andra kompisar: Steffe Hammarström och Magnus Ström. Vi tog bussen till Stockholm runt klockan 16.00. Med några öl och gott sällskap passerade de tre timmarna osannolikt snabbt. Det fanns både gamla som nya minnen att diskutera och skratta åt. Detta var ju indirekt en miniherrklubb eftersom 4 av 8 stycken från den strålat samman.

Det var sjukt regnigt under hela resan och det dysfunktionella ovädret hade långt gett upp när vi var invid Friends arena. Det var för övrigt mitt första besök någonsin där. Vi inledde med några äl på den närliggande puben för att 5 minuter innan matchstart inta våra bokade platser högt upp på ena kortsidan. Matchen i sig var väl sisådär, men den viktiga 3-poängaren var väl det primära. Det sega var den långa hemresan. Jag var återigen hemma runt 01.30 efter att ha cyklat från Resecenter till Ektorp.

Kattskrällena

Vi har vaccinerat Tussen och Dexter sedan de kom till oss för cirka tre år sedan – nu var det dags igen. För den härliga summan av 1300 kr klarar de små livet av ytterligare ett år utan att få kattpest. Hur stor sannolikhet det är utifrån ett helhetsperspektiv vill nog inte veterinärförbundet börja luska i eftersom denna 2½ sekunders process rimligtvis borde vara en kassako, men vad gör man inte för sina husdjur. Vi kostade också  på oss avmaskning för våra tre innekatter.

Till Sudden köpte vi Vetrimoxin, ett slags kattantibiotika för hennes högljudda och segdragna hosta. Hon lät verkligen som en aggressiv alien när hostprocessen var som starkast. Vi upplever dock att hostandet blivit bättre sedan hon fick 10 dagars kuren. Hanna har varit ute med alla katterna såhär på vårkanten. Det borde vara rena himmelriket för de fyrfotade vännerna, men de vill allt som oftast direkt in istället.

Långlöpning och squashprocessen

Mitt första löppass skedde den 11 oktober, det första sedan jag bröt Bråviksloppet den 6 september. Jag joggade i 40 minuter då ”Shipanski” rekommenderat mig att springa 3-10 km i lägre tempo, och oftare med syfte att läka kroppen. På rundan var det premiär för mina nya svartbrandgula homobyxor, kompressionlångärmad tröja samt stödstrumpor. Det blev tyvärr inte katapulten som fick ut mig i löpspåret.

Anledningarna stavades att jag dels förlagt halvmaraton från vår till höst och då inte känt kravet att ge mig ut. Samtidigt som jag under vinterperioden drabbades av sömnlöshet, vilket inte precis spädde på lusten att att löpträna. Att jag typ är konstant förkyld från september till mars får inte heller löpeuforin att svalla. Det positiva med det dysfunktionella är att skadorna av allt nötande på olika underlag höll sig på avstånd. Mina två mål 2015 blir Stadsloppet i slutet av augusti och Bryssel halvmaraton  den  4 oktober, eventuellt också Östgötamaraton som går mellan Linköping och Norrköping den 6 september.

Min första match i 3:an som sedermera blev 4:an eftersom de ersatt Superpoolen med division 1 blev mot antagonisten Magnus Hjortberger. Det var vår första match sedan januari 2014 i år. Jag låg under med 2-1 i game men vände och vann i avgörande set med 11-3. Det mest positiva var att jag knappt var trött trots många och långa dueller. Kändes som jag styrde matchen, när hann vann sina bollar var det mina misstag. Under kommande squashstegar pendlade jag mellan division 4 och 6. I nuläget huserar jag i division fyra, en nivå som borde ligga på min kvalitetsnivå. Min ambition att bli en bättre squashspelare genom att ha högt rack, inta T:et samt följa bollbanan upplevde jag som under utveckling; två steg bakåt, tre steg framåt.

Kattkomplikationer

För några månader sedan kastrerades båda våra före detta kattungar: Dexter och Tussen. I Dexters fall blev det utifrån ett kattpissperspektiv minst sagt en oanlägenhet. Vi sprutade ”Fy spray” som besatta illrar, och Marie tvättade extra som något utomjordiskt. Vi bytte kattsand, stängde dörrar till barnens rum och sanerade mattor. Men icke sa Nicke, barnens väskor eller gardiner var revirade med nästintill omänsklig odör.

Till sist ringde vi till en annan veterinär för utförligare information om vår ögonstens dysfunktionella beteende. Av vad de fick höra trodde de otroligt nog inte att katten var helt kastrerad. Denna vändning skapade oneklingen spänningar till vår nuvarande veterinär, vilken utfört detta anti-ingrepp. Marie ringde och förklarade läget, vi fick en tid för en second opinion hos honom inom en vecka.

Det visade sig att han hade missat en viktig del del, närmare bestämt ena testikeln. Det diffusa försvarstalet: att han endast hört om något sådant här via några enstaka fall i England vet jag inte om man ska förkasta eller ta till sig. I vilket fall som helst så tog han itu med kastreringsförfarandet direkt, utan någon extrakostnad, och det i sig var förlösande. Om Dexter uppvisade revirkisserier efter en vecka så skulle det inte på något sätt vara förenat med något positivt för kattskrället. Vår käre Dexter har i skrivande stund inte skapat några revirtendenser, något vi är djävulskt glada för eftersom hela familjen dyrkar charmtrollet.

Efter 4 månader på nya jobbet

Efter den första månadens intensiva smekmånad med myriader av utbildningar började processen med nya arbetsuppgifter att skingra sig. Pragmatism på olika plan utkristalliserades sig successivt. Jag själv upplevde denna fas som hyperrolig, då grunden består att att gjuta liv i framtida rutiner och riktlinjer via listor och ännu mera listor. Ju bättre, grundligare och tydligare dessa är utförda desto bättre är det enligt mig, samtidigt som de ska vara estetiskt tilltalande såklart.

Om några månader har jag och mina kollegor troligtvis fullt upp, och inte tid med dessa viktiga implementeringar. Det är också först nu som gruppen i sig sätts på prov. Ett test som består att vi lever som vi lärt under vår korta tid tillsammans i symbios med ungdomarna. Det är inte det allra lättaste när teoretiska kunskaper ska omvandlas till praktiska. Missförstånd, feltolkningar och antaganden är några faktorer vi alla måste ta lärdom av, för att senare kunna hantera liknande situationer. I verksamheten skulle vi ursprungligen vara sju stycken, men är förnärvarande bara fem glada laxar. Den faktorn och en orgie av utbildningar har skapat ett scenario där man verkligen bara har ledigt typ en dag i veckan, något som är temporärt, men ändå vampyriskt suger musten ur en.

MI det vill säga motiverande samtal var en ruskigt konkret och välarrangerad utbildning. Under fyra hela dagar blev vi matade i kunskapen att rulla med motstånd. En annan sagolik utbildning var den med den lokala NP-gurun och rebellen Anne Lundin. Alla jag pratat med har varit lyriska, något som oneklingen höjde ribban, men Anne motsvarade förväntningarna med råge. Det enda tråkiga var att inte fler får chansen att infoga dessa adekvata formler hur människor med bokstavsdiagnoser lättare kan hantera sin omgivning utan större förändringar. Tyvärr tycks det gå spikrakt åt andra hållet; motvikten heter som vanligt irrationalism och kapitalbrist.

Jag fick också förtroendet att gå en 6-dagars utbildning i lokal evidens eller LOKE som det så snyggt kallas. Modellen härstammar från Umeå där den fått utvecklats i ett makligt tempo. Enligt Norrköpings kommun har det saknats ett verktyg som lättare kan konkretisera lokal uppföljning och utvärdering. Vår chef vill ha detta i verksamheten, något jag efter denna utbildning är benägen att hålla med om. Det bygger dock på att hon, hennes chefer, och alla vi som jobbar på Hjalmar Lundgrens korttidsboende fortsätter att föra in data, utvärdera och utveckla det som vi mäter. Det vill säga bli bättre på vad vi ska göra, vilket förhoppningsvis leder till nöjdare brukare, tillfredsställd personal gladare föräldrar.

Från 6000 kr  till 20 000 kr

Mitt nya arbete har förutom ett trivsamt jobb inneburit ett ekonomiskt uppsving för vår familj. Min fru Marie är den som försörjt familjen när jag studerat på Komvux, Folkhögskola och Universitetet samt två års arbetslöshet efter det. Helt plötsligt öppnar sig en ocean av möjligheter att lägga undan mer pengar till dylika resemål. 2014 består bland annat av en vecka i Dubrownik, en weekend i Stockholm med Gröna lund som kronjuvel samt att jag och Marie åker till Italien under fem dagar. Där kommer byar och städer som Portofino, Genua, Cinque Terre byarna avverkas i rask takt.

Det som känns extra tillfredsställande är att den listan som gjordes upp för cirka 7 år sedan förnärvarande är kliniskt ren. Ny bil, säng, laptop, mattor, soffa, storbilds-tv, dator, klädskåp med mera är redan inköpta och avbockade. Ärligt talat så har vi inget mer kvar att lägga pengar på, förutom att spara till att lägga över gamla DV band och  VHS till SD-kort sedermera hårddisk samt ett gigantiskt familjefoton hos en riktig fotograf. Parallellt har vi inga lån förutom mitt CSN lån på 150 000 kr det vill säga 880 kronor per månad.

Heldag i klass 2 med Frida

När jag var typ i Fridas ålder cirka 8 år så var båda mina föräldrar bannlysta i klassrummet såväl som på skolgården. Varför vet jag egentligen inte eftersom de både var/är ohyggligt snälla och gudomligt bra föräldrar. När Frida bombarderade mig i sin stilla undran om när jag skulle vara med henne i skolan blev jag tillika förvånad tillika förvirrad. Jag hittade en tidslucka innan jul och frågade först Frida om det verkligen var okey, sedan fick jag Fridas lärare Catrins välsignelse att vara med min dotter en hel fredag.

Det som mötte mig var ett virrvarr av ”sluta med det där”, ”sätt dig ner” och ”vad gör du där”. Det kluster av elever som var källan till oändliga tillsägelser förstörde indirekt för de som dels ville göra sina uppgifter, dels de som ville ha hjälp, men inte fick det eftersom läraren/lärarna hade fullt upp med att stävja eleverna. Jag frågade om detta var en ovanligt stökig dag, men enligt dem så var det en vanlig dag på jobbet. Min dag med min dotter blev ett sorglig uppvaknande utav att det saknas personal i klassrummen. Det positiva var att min dotter älskade att jag var med. Vi får väl se hur intressant detta är när hon börjar i trean?

Jul och nyårsfirandet

Rutiner är svåra att rucka på och är de dessutom nästintill optimala är det ännu besvärligare. I det Widholmska hemmet är ledordet livskvalitet och återhämtning, vilket i vårt fall innebär att vi inte flänger runt till olika släktingar och vänner på julafton och nyår. Den 23 december firades Jul hos Maries föräldrar i Vånga. Med vyer att döda för och ultrakonservativa måltidshålltider i symbios med få människor är detta ett firande där man helt sonika kan vara sig själv. Vi behöver inte föreställa oss inför patetiska som fantastiska släktingar, utan allt är som vanligt. Måhända aningen sterilt och tråkigt, men ett utmärkt tillfälle att ladda livsbatterierna på.

Vi äntrade det Widholmska hemmet runt 11.00. Vädret var sagoligt ovintrigt med blåskaskader och idel gröna ytor, men humöret var dock på topp. Maries bror Tomas och hans fru Nina som bor i Hofors var där. Förutom den två år äldre brorsan var det mamma Gull-Britt och pappa Karl samt Hanna, Frida, jag och Marie. Utöver hålltiderna med mat, eftertätt, fika, julgröt, och ännu mera fika så ingår det även i standarsproceduren en promenad efter middagen, Kinaschack och existentiella samtalsdialoger med Maries bror.

Detta år var inget undantag förutom att vi skippade promenaden och glömde bort kinaschack Sedan tre år tillbaka köper vi också bara julklappar till barnen. Till en början ruskigt tråkigt eftersom jag själv älskar att öppna paket, men det rationella tog över, samtidigt som det var ytterst skönt att slippa den processen. Att man efter julgröt kan ta och vila lite utan att någon tar illa upp är ren skär livskvalitet.

Dagen efter var det jul med mina föräldrar, samt brorsan Kjell och sonen David. Tyvärr mådde inte mamma bra så hon kunde inte komma. Traditionsenligt anammade vi en mer italiensk inriktining på julmaten med mitt specialrecept på köttfärs bolognese med gnoccoi, parmesan och svartpeppar. Till efterrätt bakade jag en himmelsk god amerikansk citronpaj medan Marie stod för en välbehövlig kontrast; kladdkaka med polly i kombination med nybryggt kaffe. Hos Maries föräldrar är vi från 11-00-22.00, men detta firande sträcker sig från 11.00-16.00. Vi har än så länge köpt julklappar till varandra. En tradition som förövrigt gick  i graven detta år. 2014 får bara Hanna och Frida  klappar – snålt, rationellt eller bara tråkigt?

Nyår var signifikativt med att Marie jobbade till klockan 21.00. Vi kan väl anses som tråkiga när alkoholkosumtionen är sparsmakad precis som fyrverkeriprocessen. Vi satsade istället på maten, trivseln och att uppbringa en bra stämning inför det nya året. Våra grannar Skarins kom hit och vi dippade grönsaker och åt lite chips. Vi umgicks till tolvslaget för att bryta av efter att tittat på de halvfarliga och förbjudna fyrverkeriskjutningarna på gården.

Inför Prag halvmaraton i april och squashstegen division 4

Latmasken i symbios med halvförkylningar hade mig i ett starkt grepp. Jag spelade pliktskyldigt av mina squashstegematcher där ömsom vin ömsom vatten var talande. Jag åkte i vilket fall som helst inte ur fyran, utan blev kvar där. Jag försökte matchlikt få in mina mål genom att följa bollbanan och ta mig till T:et i syfte att styra spelet. Dessa två ingredienser är förövrigt något som nybörjare först av allt får lära sig, men hos mig har de inte satt sig, trots ett idoga tänkande. Jag tänker dock inte ge upp, utan snarare lägga ännu större fokus på dessa faktorer, inte på att vinna matcherna. Jag är medveten om att jag blir 30-50% bättre squashspelare när väl dessa rutiner satt sig i ryggraden. Denna strategi är parallellt mitt nyårslöte som förhoppningsvis infriats innan nästa nyår.

Mitt löperi har varit förenat med förkylningar, energilöshet och brist på motivation. Den främsta orsaken till detta är glappet mellan Lidingöloppet i oktober och Prag halvmaraton i April 2014. Att vädret är som det är den här årtstiden sporrar mig definitivt inte ut i löpasrspåren. Söndagen den 17 novemer spräcktes denna fas och jag begav mig ut i strålande sol, 8 grader, med nästan ingen blåst, i ett ytterst behagligt joggingtempo. Med horribelt bra hårdrock i lurarna och min nya Garmin löparklocka på armen blev detta en så kallad nystart inför Prag Halvmaraton, i alla fall en gång i veckan. Märkte samtidigt att jag blev pånyttfödd via denna tur, vilken rensade såväl knopp som kropp från stress och gammal mjölksyra. Det var dock en chimär eftersom det tog nästan lika lång tid mellan nästa träningspass, men det var dock lika behagligt som gången innan.

Lördagen den 11 januari tog jag tag i reseprocessen i samklang med Magnus Ström, Stefan Hammarström och Jarmo Kolehmainen. Jag bokade en tur och tur resa till Prag genom Norwegian till ett bra pris runt 2150 kr per person inklusive extra bagage och försäkringar. Första tröskeln var därmed undanröjd och nu återstår det bara att boka lägenhet via Wimdu och sedan anmäla oss till själva loppet i Prag. Jag har beställt den gudomliga reseguiden First class från Adlibris, en kär vän som jag aldrig reser utan. Den är lika bra i planeringsfasen som under  själva resan.