Rullstolsbasket; action på 2 hjul

1998 bildade jag denna kompissfär ur spillrorna av Vikbo IK fotbollsförening. Baktanken var att vidmakthålla den magiska gemenskap som vi delade samt att legitimera fortsatt festande och tävlingsinstinkt. Vi reducerade antal träffar från 3 till 2 stycken 2011. Främsta orsaken var att det helt enkelt blev svårt att få ihop gemensamma datum som passade oss alla. En motformel  som vi implementerade var att spika nästa datum under den pågende. Det underlättar det administrativa arbetet, och gör balla-ur-processen mer komplicerad. Denna gång var det jag, Stefan Hammarström, Jarmo Kolehmainen och Henrik Persson som stod för värdskapet. Det var Stefan som knäckte idén, och han som fick vara gruppens länk med dem två som skulle leda och informera oss vidare i rullstolsbasketens lite annorlunda värld.

Det är jag som myntat vår kreativa slagord genom att indoktrinera frasen: ”det är bara fantasin som sätter gränser”. Nu får jag i viss mån revidera det uttrycket, då vi onekligen gjort  väldigt mycket aktiviteter under årens lopp, närmare bestämt 39 olika sådana. Det blev i och med det en relativt sent framtagen aktivitet som basunerades ut till resten av herrklubben, men bättre sent än aldrig. Det var samling framför ett dystopiskt blåsigt Himmelstalundshallen. Vi flanerade den korta biten till Stadium arena där två killar från Dolphins mötte upp oss varav en var Erik Nylander.  Vi bytte om i ett nästan kusligt tomt Stadium Arena; efter en kort introduktion om regler, historik och hur rullstolen fungerade så lottade vi lagen.

Lag svart: Jarmo, Steffe och Urban

Lag grå: AIK, Johnny och Odda

Lag blå: Mats, Klacken och Pärsson

Det vinnande laget: AIK, ”Glufs-Glufs” och Odda

Det blev en intensiv och adrenalinstinn turnering där varje lag fick mötas två gånger. Matcherna höll på i 10 minuter, vilket var jobbigare än vi alla hade förutspått dessutom ingick det retroaktivt blåsor stora som bildäck på händerna. När sista slutsignalen ljudit så stod det gråa laget som segrare, och det blå laget som turneringens slagpåse. Snyggaste målet gjorde Johnny, fulaste spelet stod herrarna AIK och Urban för. Därefter blev det en form av tillkrånglad suckövning sittandes i rullstolarna. Efter det så följde samma tävlingsprocess fast i stående ställning där jag och Odda slogs om vinsten, och han vann som vanligt. Avslutningen var en variant av suck, Johnny och Odda uppvisade missar i oändlighet innan vi kunde kora Johnny som segrare i den grenen. Sammantaget gick vårt inköpta pris till Odda.

Vi duschade, drack öl och hånade varandra, därefter agerade AIK och Odda Taxi till puben där vi skulle se FA-cup finalen: Chelsea vs Liverpool. Vi tippade på matchen där jag var den enda som lyckades pricka in 2-1 till Chelsea; det var för övrigt 200 kronor som stod på spel. Vårt trav som Stefan fixat blev dessvärre en råflopp. Alla förutom AIK som skulle jobba gick vidare till närliggande Durkslaget där bord hade bokats till 20.00. God mat, trevlig stämning och bra priser blev kontentan av det restaurangbesöket. Efter det så drog vi till Saliga Munken, där Johnny blev portad på grund av vakterna tyckte han vinglade, vilket han för en gångs skull inte gjorde. I ren protest så drog vi vidare till Highlander Inn. Några minuter efter midnatt så drog hälften hemåt medan arrangörsgruppen drog vidare till Wasa. Det var som vanligt en salig blandning av människotyper som samlats för att festa. Den musikaliska höjdpunkten stod coverpartybandet Lalles Bodega för. Med ett sväng och periodvis en nästintill autentisk likhet avverkades Journey, Van Halen och Whitesnake hits.

Stefans dåliga ovana att somna reproducerades klockenligt, precis som processen att sedermera bli utkastad av en bister vakt. Pärsson var nästa kille att dra, därefter Jarmo, jag själv var ”last man standing”. Sista timmen då jag återigen misslyckats med att hitta läget mellan tankad och nykter, blev mer ett socialt experiment. Jag tittade, analyserade och reflekterade på mina partygrannar. Jag kom som vanligt inte fram till om det var jag eller dem som var de mest missanpassade i lokalen. Innan jag traskade hemåt glufsade jag på McDonalds; klockan hade hunnit slå 04.00 innan jag var i säkert skydd från den iskalla nattvinden. Dagen efter var jag seg, hade träningsvärk i handlederna,  gigantiska blåsor, men inga minnesluckor.

Vad är Rullstolsbasket?

Rullstolsbasket har spelats sedan 1956 i Sverige. Under 60-talet bildades fyra herrlag samt ett damlag, alla i Stockholmsområdet. Rullstolsbasketen har varit med i Svenska Handikappidrottsförbundet fram tills 1994, då den integrerades in i Svenska Basketbollförbundet. I stort sett spelas rullstolsbasket med samma regler som vanlig basket. Spelarna klassificerad efter omfattning av funktionshinder i grupper mellan 1 och 4,5 poäng (inklusive halvpoäng). Lägsta poäng (1) för spelare som har svårt med balansen orsakad av förlamning och högsta poäng (4,5) för spelare som har en mindre omfattande skada eller ingen. Även personer utan rörelsehinder kan delta och spela. I landslaget och stora mästerskap får dock inga spelare som inte har någon skada vara med vilket innebär att dessa är låsta till spel i svenska ligan. På planen får de 5 personernas sammanlagda poäng inte överstiga 15. Den första officiella matchen spelades i USA 1946. Världsmästerskap och Europamästerskap spelas, och grenen ingår även i Paralympiska spelen. På internationell nivå administreras rullstolsbasket av International Wheelchair Basketball Federation. Rullstolsbasket är en av handikappidrottens snabbaste och hårdaste idrotter med mycket action.

Rullstolsbasket framgångar och historik i Sverige

• 1956 – Organiserad rullstolsbasket börjar spelas i Sverige
• 1970 – Första svenska herrlandslaget bildas.
• 1976 – Första svenska mästerskapet spelas.
• 1981 – Norrbacka HIF vinner Europacupen
• 1983 – Sverige tar brons i VM.
• 1984 – Sverige tar brons i OS.
• 1994 – Rullstolsbasketverksamheten i Sverige tas över av Svenska basketförbundet
• 1999 – Sveriges herrar blir femma i EM och kvalar in till Paralympiska spelen 2000.
• 2000 – Sveriges herrar blir sjua i Paralympiska spelen
• 2005 – Sveriges herrar tar EM-brons och kvalar in till sig till VM 2006
• 2006 – Sveriges herrar slutar sexa i VM.
• 2007 – Sveriges herrar vinner EM-guld och kvalar in till Paralympiska spelen 2008.
• 2008 – SM vanns av Norrköping Dolphins.
• 2009 – SM vanns av Norrköping Dolphins.
• 2010 – SM vanns av Norrköping Dolphins.
• 2010 – Euroleague 3 samt Challenge Cup 2010 vanns av Norrköping Dolphins.
• 2010 – Sveriges U22 tar guld i EM.

Cirkus Cirkör på Östgötateatern : ”Wear it like a crown”

Jag & Marie tog med Hanna och Frida till troligtvis en lite för barnförbjuden tillställning för deras ålder. Cirkus Cirkör har funnits sedan 1995 och är influerad den franska nycirkustraditionen. Deras nya föreställning Wear it like a crown handlar om att bära sina rädslor och misslyckanden med stolthet.  Det är en tragikomisk och absurd föreställning om kaos och ordning, om hur risker förvandlas till möjligheter, om att välja att bära våra misslyckanden, rädslor och tillkortakommanden som en krona; och att putsa den och bära den med stolthet.

Motorsågarna virvlar mot taket i sina blå, strålkastargenomlysta avgaser, det är riktigt snyggt och utan tvivel är maskinerna i gång på riktigt. Inte visste jag heller  att man kunde göra så mycket med så lite; de sex karaktärerna visar att det finns cirkus i både plastpåsar, avloppsrensare, motorsågar och pingisbollar – inget föremål är för trist eller praktiskt för att inte rymma lite magi.

Jag personligen förstod mig däremot inte riktigt på den lite mer sofistikerade humorn som genomsyrade framförallt clownen ”wizard of wonder”, alla skrattade gott – utom jag . Lite segt blir det allt här och där framför allt i slutet av föreställningen; den över två timmar långa föreställningen hade mått bättre om den  kortas ned, i syfte att slippa gå på tomgång den sista kvarten.

Föreställningen Wear it like a crown var annars en hisnande och rolig upplevelse, där inte minst alla tekniska finesser, blixtsnabba scenväxlingar och filmprojektioner bidrar till det glittrande helhetsintrycket. Barnen i den väl åldersblandade publiken föreföll vara trollbundna av alla intryck, förutom vår dotter Frida som periodvis dröp av rastlöshet genom att ligga och kräla över mig och Marie.

David Batra  – ”Det här var ju tråkigt”

David Batra ingår i min svenska favorit komiker skara där också Felix Herngren, Johan Glans, Fredrik Lindström och Robins förövrigt ingår. Jag bokade tidigt två biljetter till hans första egna enmansshowturné varav ett av hans uppträdande skedde här i Norrköping lördagen den 5 mars. Våra platser i lokalen var helt enkelt optimala, då jag personligen bokat de bästa biljetterna som fanns att tillgå face-to-face gentemot Ticknets halvfejkade ”bästa lediga plats process”. Som sagt våra platser på rad 4 var groteskt bra. Enmansföreställningen ”Det här var ju tråkigt” började 19.00 och slutade 20.40. Jag försökte dämpa  mina dysfunktionella förväntningarna som subtilt kidnappat mitt medvetande innan själva föreställningen, men det var svårt: Batra är i mina ögon Sveriges bästa komiker. Hans komiska ådra genomsyras av att förföra sin publik med vardagliga iakttagelser som han illustrerar effektivt med små gester. Jag anser att han är i samma humorgenre som Jerry Seinfeldt.  Han står för första gången ensam på scenen utan sin vapendragare från Kvarteret skatan: Johan Glans.

Bredvid mig hade jag en kille som verkligen uppskattade ALLA skämt, något han visade verbalt genom att skratta högt, tydligt och konstant. Jag upplevde också skämten som  otroligt roliga, men drabbades av någon form av skratt-prestationsångest. Den förutsägbara och högljudda grannskrattaren reducerade mina egna skrattorgier till periferin, men jag lyckade några gånger överrösta skrattet; varav en av dessa var när David Batra drack sin Loka. David Batra drev med svenskar, indier, svenskindier, Sverigedemokrater, självmordsbombare och sig själv som sin familj. Han varvade stand-up med arga-lappar som han hittat i tvättstugor, toaletter och anslagstavlor. I slutet av föreställningen blev han lite allvarlig, då David beskriver hur han drabbades av en hörselskada som utmynnade i en livskris och närapå ett självmord. Batra är avslappnad och naturligt rolig, han varierar mellan ämnena utan för den skull  tappa föreställningens röda tråd.

David Chandra Batra är född 1972 och uppväxt i Lund av en skånsk mamma och indisk pappa. Han blev 2006 utsedd till Sveriges roligaste manlige komiker och medverkar ofta i radions På minuten och i tv i Parlamentet, Räfrossa, Kvarteret skatan. Han har varit värd för SVT:s Morgonsoffan och Sommarpratat i radion. I bokform har han framavlat tre böcker.

Inför den annalkande lördagsunderhållningen på Flygeln hade jag fixat pappa som barnvakt åt Hanna och Frida. Vi hade underlättat barnpasssandet med lite fredagsmys-attributer som kladdkaka och popcorn och lördagsgodis. De skulle se på Andra chansen från 20.00 – 21.30. Marie och jag lämnade dem framför tv-skärmen, medan vi promenerade till den utmärkta kvarterskrogen: Durkslaget. Förrätten bestod av ugnsbakad fetaost gratinerad med parmesan, het tomatsås med basilika och chili serveras med bröd. Jag valde som huvudrätt NT Pasta med oxfilé färsk tagliatelle, babyspenat, cocktailtomater & ädelostsås. Marie valde halstrad Lax fänkålsbuljong med grönsaker, toppad med citroncrème och krutonger. Tallrikarna var enorma, men matportionerna sparsmakade, som tur var så reducerades hungerkänslorna av två iskalla öl. Servicen var som vanligt väldigt bra och priserna relativt humana. Jag tycker att detta är en av de få krogar i Norrköping som kommer undan att vara just en kvarterskrig, utan att locka till sig klusterklientelet av alkoholister som dessvärre är alltför vanligt i bland annat Vilbergen, Haga och Ektorp.

Continue Reading »