Klurigt

Jo det här med vad som fans tolkar som AOR, skiftar lite beroende på vem du frågar. Jag exempelvis rankar Journeys – ”Separate ways” som världens bästa AOR-låt, medan någon som gillar lite softare alster skulle kanske föredra något annat.

Vart går gränsen för melodiös hårdrock och AOR? Är det bara i betraktarens öron eller finns det adekvata åtskillnader? Självklart finns det skillnader, men ibland är de hårfina.

Utifrån mitt perspektiv så är AOR som ett böljande lavendelfält, det finns ruffigare sådan och det finns mjukare sådan, det beror lite på hur man vill ha sin genre tillredd.

Jag vill dels ha lite tuffare tag, dels gärna pompiga inslag där grupper som Fortune/Harlan cage/101 south och Asia står för detta.

Så när jag skapar en lista över de 30 bästa AOR-låtarna genom tiderna så påverkas de självklart av ovanstående faktorer.

AOR är och har indirekt varit konservatismens högborg sedan den uppstod. Fans vill se förändring, men när det väl kommer till kritan så ska ett band alltid låta som det alltid gjort –  ”förändra er – men under givna ramar, och vad ni än gör, stick inte ut för mycket. 

Men någonstans fick väl någon för sig att epitera Mr. Mister, Donald Fagen, Think Out Loud, Boy Meets Girl, Eye To Eye, Go West, Animotion och Keven Jordan… till ”Hi-Tech AOR”, men är det verkligen AOR, eller?

Att andra musikintresserade tänkt ut ett visst epitet till en viss stil betyder inte att andra musikintresserade personer som  jag själv förbjuds att övertänka utifrån en annan genrevärldsbild.

Jag har full förståelse att merparten av AOR-fans inte är speciellt förtjusta i mitt epitet dance-AOR.

Några  artister/grupper som har låtar inom denna ”genre” är: Ana Johansson – ”Coz I can” (2004), Pink, Lambretta – ”Bimbo” (2001 Max Martin), Kelly Clarkson, Avril Lavigne, Daughtry, Nina Söderqvist – ”Tick Tock” (2009), Emma Varg – ”Mother Mary” (2016), Cyhra – ”Dark clarity” (2017), Nick Carters superlåt: “Blow your mind“ (2002 Max Martin).

Dock så kör jag på den traditionella linjen via denna lista… inte tillstymmelse till Dance-AOR:))

Min första tanke var faktiskt att försöka rangordna dessa kronjuveler, men ärligt jag klarade inte av den uppgiften, det var helt enkelt för svårt.

De låtval med fet stil är sådana som är före år 2000-talet.

1.  Låtarna ska vara bra producerade; denna typ av musik faller annars ihop som ett korthus, hur bra än alstret må vara.

2.  Sången måste vara adekvat för att kunna bära upp den musikaliska kostymen. Det kanske är för mycket att begära att alla ska låta som Steve Perry! Dock ska inte ungdoms-odödlighet och attityd  avgöra; utan hen bakom micken måste också kunna sjunga. White Widdows, Fighter och Tens vokalister är tre grymt goda exempel på detta. Bad Habit är on the edge.

3. En svengelsk/fingelsk accent är i mitt sätt  att se på genren helt bannlyst. 

4.  Musiken ska ha en någorlunda egen identitet, inte vara rena karbonkopior av andras låtar, det vill säga ”hört-det -1000 -gånger- förut -syndromet”, annars måste kvaliteten i sig uppväga detta.

 

De 30 bästa svenska AOR-låtarna genom tiderna

Mikael Erlandsson – Life is a hard game to play (1994)

Spin Gallery – Standing tall (2004)

Gathering of kings – From a whisper to a scream (2020)

Kharma – In chains (2000)

Perfect Plan – Better walk alone (2020)

Find me -Your lips (2013)

Dalton – Caroline (1987)

Jono  – I was the one (2013)

Eclipse – The Storm (2015)

Art of illusion – My loveless lullabye (2021)

 

Treat – Outlaw (1987)

Houston – Truth slips (2010)

Nestor – Kids in the ghost town (2022)

W.E.T – Shot (2013)

Work of art – The great fall (2011)

Talisman – I´ll be waiting (1990)

H.E.A.T. – Living on the run (2012)

Johan Kihlberg´s Impera – Why does she care (2018)

The Night Flight Orchestra – If tonight is our last chance (2020)

Degreed – Just imagine (2010)

 

Heartwind – Don´t be that girl (2018)

Xorigin – Can´t keep running (2011)

Frederiksen/Denander – Silver lining (2007)

Kent Hilli – Don´t say it´s forever (2021)

Alien – Go easy (1988)

Miss Behaviour – Double agent (2014)

Palace – Master of the universe (2016)

Houston – Truth slips (2010)

Sapphire eyes – Youré my wings (2012)

Sonic Station – Love clash (2014)

 

Precis utanför listan

Age of reflection – Here I stand/Write it on the wall (2019)

Coastland ride – Higher ground (2017)

Naked – Aim for the heart (2015)

Talk of the town – Free like an angel (1999)

C.O.P. – Nightmare (2015)

Deacon Street – Changes (2004)

Crazy Lixx – Children of the cross (2018)

Radioactive – Crimes of passion (2014)

Arctic Rain – The one (2020)

Remedy – Crying heart (2024)

 

Cry of dawn – Tell me (2016)

Ghost – Spillway (2022)

Care of the night – Your perfection (2018)

Street talk – Hare and hounds (2002)

Blind Alley – S.O.S (2003)

Last autumn`s dream – Silent dream (2008)

Roulette – We can make it (2019)

Hank Erix – Fortune hunter (2018)

Captain Blackbeard – Headlights (2020)

Dynazty –  I want to live forever (2016)

 

Djävulsk kortfattad analys

Först och främst, vilken schizofrent hög kvalitet det är på svensk AOR! Undertecknad upplevde att det var sjukt svårt att välja ut de 30 bästa. Det är väl bara dagsformen som avgör ifall någon av de 20 utanför listan bytt plats med någon i den.

Om vi räknar in även de 20 utanför, så är det endast 6 låtar som är innan år 2000, det vill säga 44 stycken som är efter millennieskiftet. Det vittnar verkligen att Sverige är en stormakt när det kommer till AOR i modern tid. 6 av de 30 låtarna är dessutom från år 2020 och framåt.

Wtf, var är Europe!!! Det är ju Sveriges flaggskepp. Ja som sagt, vart går gränsen mellan melodiös hårdrock AOR? En av mina allra största favoriter är ”Girls from Lebanon”. Det kan ju låta helsjukt, men den ”är för tung” för listan, vilket av förklarliga skäl minst sagt är en bedömningsfråga. Jag tycker också väldigt mycket om ”Love chaser”, ”Ninja” och ”Sign of the times”, men jag valde helt sonika andra låtar på listan.

En låt som definitivt skulle vara med är Jim Jidhed – ”Silence of your heart” (2003). Den utsållades på grund av att låten är skriven av: Billy Trudell-Bruce Watson-David Young. De var med i bandet Public Domain som släppte albumet Radio Nights 1997 på MTM Records. ”Silence of your heart” är med på den plattan.

En annan låt jag skulle vilja haft med var A.C.T. – ”Everything´s falling” (2016). På grund utav sin uberoriginalitet föll även den bort.

This entry was posted on 20 november, 2024 at 19:15 and is filed under Film, Musik, Kultur. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.