Subscribe to RSS Feed

Posts Tagged ‘ semester med barn ’

Subliminala semesterkrav

Det känns onekligen som att resandet har blivit ett postmodernt statusfenomen. Denna begivenhet är helig, familjemedlemmarna måste försöka respektera att allt annat som varit mindre bra under året helst måste sopas under mattan – temporärt. I de icke-harmoniska familjerna utan en stabil grund så är det en överhängande risk att semestern med ”nu ska alla vara glada mentaliteten” får en helt motsatt effekt. Småkonflikter och irritationsmoment som döljs av arbete, skola, dagis och fritidsaktiviteter kommer nu upp till ytan; till råga på allt nu när familjen äntligen ska umgås och ha roligt. Helt plötsligt är det också legitimt att ta fram Yatsy eller något kortspel i tron att aktiviteterna dels är sammansvetsade, dels ”så här umgås en familj under semestern”. Den främsta anledningen till att semestern stressar oss är att vi har så stora förväntningar på att det ska bli lyckat och mysigt. Speciellt nu när vi har vi längtat så efter en lång vinter.

Resesparande-paradoxen

Många familjer har det knapert och får under året slita ordentligt i syfte att spara till ett resemål i Sverige eller utomlands. Om inte familjen har ett eget sommarställe eller har möjlighet att bo hos släkt eller vänner så måste det finnas budget för bland annat: resefärdmedel, boende, mat, shopping, aktiviteter och så vidare, något med den gemensamma nämnaren att det blir djävulskt dyrt i slutänden, även om det bara rör sig om några dagar. Det är i stort sett helt okey att exempelvis göra avkall på vardagliga matinköp av ekologiska ”dyra” varor i syfte att spara till den hägrande semestern.

Dock är chips, lördagsgodis, läsk, cigarreter och snus helt oangripliga. Jag tycker att det är minst sagt kontraproduktivt att spara in på kost under året för att kunna ha råd att resa några få veckor. Risken är stor att billigare (oftast sämre) mat handlas in, vilket kan innebära betydligt fler tillsatser och sedermera ett holistiskt sämre  allmänt hälsotillstånd, något som många föräldrar egentligen inte vill anamma till sina kära barn – men nu är det faktiskt familjens semester som står på spel – då sätts naturlagarna ur spel -alla andra åker bort på sommaren – ska inte våra barn få göra det – är vi inte värda det efter ett års jobbande. Argumenten är många varför det helt orationellt dras ner på vardagligt viktiga livskvalitetsprodukter.

Den studentvärld jag trätt in i har en tendens att ständigt komma in på samtalsämnet ekonomi. Kärnan är oftast hur svårt det är att få vardagen att gå runt och att det i stort sett är omöjligt att kunna unna sig något. Det fantastiska är att väldigt många av dessa personer lägger ner en förmögenhet på…. fika. Av erfarenhet kan jag säga att det blir en hel del av den varan i studentmiljön. Fika tycks vara en aktivitet som sätter ekonomin ur spel, det finns inga gränser för hur mycket eller hur dyrt denna avstressande aktivitet får kosta. fika ska man. Det vore intressant att se hur mycket pengar dessa ”ekonomignällspikar” kunde frigöra om de bara minska sin fikaekonomi med 50%? De skulle troligtvis kunna lägga undan en rejäl summa till sin resekassa.

Leva i nuet?

Att leva i nuet är djävulskt problematiskt i ett kortsiktighetssamhälle;  jag själv är långt ifrån någon förebild då det kommer till det, men jag försöker verkligen. Ett av mina mål är att infoga livskvalitet i mitt liv, vilket innebär en pågående process att försöka reflektera nuet, varva ner, kunna koppla av utan att ha 100 projekt i huvudet, utan känna samvetskval för att inte ha rätt att kunna ligga ner på soffan och lyssna på musik. Jag har blivit mycket bättre på det, men processen är oändligt lång. Det är minst lika viktigt att vara ödmjuk inför de andra familjemedlemmar egentid; de måste också kunna få tid att vårda sin livskvalitet. Det är oerhört viktigt att tillgodose sina subjektiva intressen. Vill en person träna så ska tid frigöras för det, är det istället läsning, virkning, trädgårdsskötsel, svampplockning så måste familjen organisera fram ett schema med tillhörande luckor för detta ändamål och motverka vardagsstressen.

Jag tycker att det är ett mycket trevligt familjenöje att ägna sig åt allehanda familjespel,  även om jag själv inte tillhör kategorin som spelar.  Familjespel är något som föräldrar och barn kan utöva under hela året för att familjisera sig, fördriva tiden och ha en trevlig stund. Om detta spelnöje enbart tas fram under semestertider blir det istället patetiskt och istället en tom strategi att snegla på andra och deras livskvalitetsaktiviteter, utan att ha en egen uppfattning av vad som passar ens egna familj bäst.

Städ och fixarsemester

Dagens uppskruvade samhällsklimat gör oss individer till små stålmän/stålkvinnor. Vi är exceptionellt duktiga, men kan omöjligt hinna med allt eftersom dygnet faktiskt fortfarande innehar 24 timmar. För många människor går en stor del av ens 3-5 semesterveckor till att hinna ikapp sådant som inte hunnits med under de hektiska arbetsmånaderna. Tvätta alla fönster, sy ihop trasiga kläder, renovera något rum i hemmet, bygga ut verandan och så vidare är några exempel på saker som betas av under ledigheten. Några människor assimilerar ett sådant beteende i syfte att varva ner, de vill exempelvis inte ligga och pressa 8 timmar på en sandstrand; det tycker jag är helt ok. Det får bra inte bli så att alla måsten bildar ett A3 ark och att man av den orsaken mår dåligt när man inser att man bara hinner med en tredjedel av alla kraven. Det innebär bland annat att ångesten likt en skugga förföljer en då jobbrutinerna återupptas. Att tömma ens förråd, vindsvåningar eller andra utrymmen kan göras till en rolig aktivitet vid ett sämre sommarväder. Förrådstömmandet kan kombinera med bra musik, fikapauser, träning och gamla minnen kopplade till prylar som legat där sedan urminnes tider – man får bra inte ha för bråttom.

Thailand ”Friend or foe”

På senare år har ett nytt resemål etablerats sig på resehimlen: Thailand. På min tid så var det Mallorca, Kanarieöarna, Grekland, Jugoslavien, Italien som gällde; de länderna hade det gemensamt att de var relativt billiga och tillhörde sig inom Europa (vet inte hur man definierar Kanarieöarna). På 90-talet då Thailand som resemål blev tillgängligt så spred sig successivt via denna nidbild hur paradiset ut nya resenormer. De sekulariserade svenskarna kunde ta en genväg till paradiset via Thailand, utan  Svenska kyrkan som mellanhand.  När tillräckligt många åkt till detta vackra land och ryktet spridit sig om naturen, låga priser, god mat, lättåtkomlig och billig sex samt himmelska stränder  med varmt vatten blev det starten till att varje svensk blev tvungna att åka dit – till vilket pris som helst.

För de familjer som har det bra ställt ekonomiskt sätt är det inga större problem med en årlig resa för alla familjemedlemmar, men de under denna kapitalhierarki lurar såväl en skuldfälla som ouppnåelig samvetskval-resmåls-fälla. Att Thailand symboliserar sinnebilden av den optimala semestern gör att många människor upplever att de till vilket pris som helt bara måste ta sin familj dit. Kosta vad det kosta vill; krävs det det snabba lån eller norpande av ens sparkapital är det tillåtet; allt till priset att uppleva den perfekta semester och då sedermera uppleva äkta familjelycka där konflikter är bannlysta. Thailand ligger långt bort; det krävs minst 2 veckor för att kunna acklimatisera sig i detta oerhört vackra land. Det bidrar till att priserna för 2 vuxna och 2 barn kan bli sjukt dyra eftersom bara flygpriserna äter upp ansenlig del av resebudgeten och tar dessutom cirka 2 dygn tur och retur. Researrangören är självklart inte sena att ha de högsta priserna då människor är lediga som exempelvis jullov och sportlov. Det innebär att väldigt många familjer som egentligen inte har råd börjat rucka på barnens skolgång. Det som förut var otänkbart har nu blivit en realitet. Föräldrar som inte har råd att åka högsäsong passar på att åka då det är billigare – lågsäsong, vilket innebär att deras barn är tvungna att ta ledigt ifrån skolan i 2 till 3 veckor.

Hur mycket än föräldrarna ljuger eller förtränger för att döva sitt samvete så är denna uppoffring till paradiset inte för barnens bästa. Att läxor självklart inte blir gjorda på ett bra sätt är väl inte så svårt att räkna ut; mycket av skolarbetet är projekt, grupparbeten, och provtillfällen som inte kommer tillbaka, något som dessutom påverkar ens barns betyg. Det finns ungdomar som upplever att de efter resan jobbar i en rejäl uppförsbacke för att ta igen det som de förlorat under de 2-3 veckor. En Thailandsresa har också blivit synonymt med tradition; familjerna åker dit en gång per år och paradiseuforin kan indirekt påverka hela ens barns utbildningsprocess, om man som elev har lite svårare i för vissa ämnen i skolan.

Bruksanvisning till resekassan -  utan att göra avkall på äkta livskvalitet

  • Rannsaka och prioritera
  • Kollektivt försöka komma överens vad som är viktigt  i vardagen, för att sedan ta sig till punkt 2. Är det verkligen nödvändigt att byta ut den 2 år gamla datorn, TV:n eller mobiltelefonen mot någon ny?
  • Sanera ekonomin
  • Skippa snuset och cigaretterna samt reducera alkoholen (på köpet en avsevärt bättre fysisk- som psykisk hälsa).
  • Dra ner på”helgmysprodukter” godis, choklad, chips, läsk. En sockerberoende-spiral i sig töjer på ens budget mer än man tror.
  • Dra ner på ”uteätandet” som pizza, kebab och fika, en post som många förtränger.
  • Drick mycket vatten och en bra frukost så minimeras småätandet och indirekt ens ekonomi.
  • Är det möjligt att läsa Aftonbladet på nätet istället för 13 kronor varje dag?
  • Är det möjligt att ersätta ett ett dyrt mobilabonnemang med ett kontantkort för att få bättre kontroll på dessa oftast skenande utgifter?
  • Samla småmynt och avvarande pengar i en gemensam sparbössa som man tömmer 2 gånger per år.
  • Spara bensinpengar & parkeringsavgifter genom att cykla mera inom stan samtidigt som konditionen förbättras.
  • Synkronisera  semesterambitionerna
  • Är det säker att barnen vill till Grekland? Någon kanske hellre vara med kompisar, ellöer åka till Skara, eller bara vara hemma med föräldrarna.
  • Det är lättare att anta vissa saker än att ifrågasätta. Vissa barn/ungdomar följer med föräldrarna i syfte att inte göra dem besvikna, och då kanske det är en betydligt bättre idé att fixa något bra alternativ hos kompisar, släktingar och då istället åka utan barn och då en semester utan kommande konflikter i bästa fall får barnen hem ett harmoniskt föräldrapar som laddat batterierna och är mer ödmjuka inför vardagliga konflikter än förut.
Continue Reading »
1 Comment

Skandinavien näst hippaste huvudstad.

Dag 1: Tisdag

Jag, Marie, Frida och Hanna gick upp runt klockan 06.00 på tisdagsmorgonen. Solen strålade, men jag själv var nästintill i en medvetslöshetscoma. Vår granne Danne skjutsade oss till Centralstationen där vårt x2000-tåg tog oss till Köpenhamn. Resan flöt på smärtfritt och vi anlände runt 11.30 till the city of bikes. Första anhalten var att ta oss till vårt förbokade hotell: Scandic hotell. Jag kastade i praktiken in kläderna på hotellrummet eftersom min upptäckarklocka tickade på och vi hade ingen tid att förlora.

Kolckan 12.00 inhalerade vi in Strögets utomsvenska atmosfär. Ströget är egentligen det gemensamma namnet för Frederiksbergsgatan, Vimmelskaftet och Östegatan samt torget Amagertorget. Det var minst sagt hett ute och svetten pärlade sig konstant runt hela  kroppen. Ett bättre tillfälle att köpa flera öl till mig och glass till barnen och Marie  fanns helt enkelt inte. Dagens rutt bestod av att ta sig runt Köpenhamns äldsta kvarter vid Universitetet. Lite sömn, 4 timmar i tåg och den kvalmiga värmen satt som en gigantisk notislapp i pannan på oss.

Barnens befogade trötthetstjat fick oss att att modifiera rutten till närmaste lekpark. Rosenbergs slott och kungens trädgård blev lösningen på det problemet. Hanna & Frida borde i deras tillstånd vila sig, men istället blev det ett oändligt jagande runt de spartanska lekanrättningar med mig själv i huvudrollen. På vägen tillbaka till hotellet så passade vi (jag) på att handla ett 6 pack öl för att ha på kylning i hotellbaren. Vi gick också runt i den helt beårande Örstedsparken, och parken gav mig faktiskt lite Central park vibbar eller så var jag helt enkelt övertrött. På hotellet stöp jag som en italiensk fotbollsspelare på den halvhårda hotellsängen. Vi bodde på 10:e våningen med en djävulsk fin utsikt över Planetariumet och några stadssjöar, något som ingen av oss brydde sig om för tillfället.

Efter att vi (Marie)  packat upp kläder och acklimatiserat oss i rummet, bar det iväg till en rekommenderad Indisk/Pakistansk restaurang på Vesterbrogade. Bufféfokuseringen förtog lite av den stämning som jag ville befinna mig i vid dessa middagshögtidsstunder, maten var i alla fall väldigt god. Runt 19.00 stod vi äntligen utanför Tivolis grindar. Att Köpenhamn är en dyr stad hade jag förstått, men inte såhär dyr. Det kostade snuskigt mycket att bara komma in i parken 300 kr. Vill man åka karuseller så kostade varsitt multiband 225 dkr alltså 13oo dkr för två vuxna och två barn. Tilläggas ska att de karuseller som barnen fick åka höll Axels tivoli klass. En ekonomisk besvikelse som fick mitt humör att gå i taket; jag pendlade mellan halv- till helirriterad och anledningen var att resebudgeten fick sig en törn i förhållande till en riktig usel upplevelse främst för barnen. På kvällen kunde inte ens det dåliga humöret förta att Tivolis ljusbelagda vyer var sagolika.

Mitt råd till barnfamiljer är att infinna sig tidigt i parken för att kunna tillgodose dess utbud på bästa sätt. Runt 23.00 så anlände vi till hotellrummet -  totalt dränerade på energi. Hanna & Frida lyckades ändå frambringa utomjordiska krafter som gjorde att det tog 1 timme att lägga de små liven. Utsikten skymdes tyvärr av alla alkoholister som ockuperade bänkarna framför  Sankt Jörgens sjön.

Dag 2: Onsdag

Jag vaknade 06.30, vilket i stort sett borde ha varit omöjligt ur ett trötthetsperspektiv. Helt orationellt bestämde jag mig för att dra ut och springa. Det blev runt 1 mil som avverkades i rehabtempo på storgatorna Vesterbrogade och Gammel konvej samt runt Fredriksbergs park där också Köpenhamn Zoologiska låg inbäddat. Det var en drömsk park som utkristalliserades under min jogging. Slingrande åar med sagolika trädgårdskreationer som fick  mig att känna mig som någon ur Bröderna Lejonhjärta fast i löparmundering.  Jag avslutade löpningen med att springa runt de 3 stadsjöarna intill hotellet.

Pigga, alerta och kreativ intog vi hotellvistelsens pärla: Scandics frukostbuffé. Ett sant smörgåsbord i ordets bemärkelse. Att jag sprungit 1 mil innan frukosten innebar att det fanns utökat utrymme för: pannkakor med nutella, ultrakrispiga bacon, frukt & bär, juicer, oändliga brödsorter, flingor av alla dess slag. För en gourmandbulimiker är detta en våt dröm att skåda såhär tidigt på morgonen.

Dagens rutt började 10.30 i Köpenhamns turistbyrå. Vi avverkade därefter resten av Ströget och hamnade till sist i pittoreska Nyhamn. Klockan 13.15 tog vi en Waterfront boat tur. Taxibåten stannade till på de mest sevärda attraktionerna som Operan, Tre kroner fortet och den lilla havsfrun. Den timslånga båtturen var ett smidigt sätt att se sådant som annars blir lite för tidskrävande att ta sig till. Vi tog oss därefter till Centralstationen i syfte att ta oss till Klampenborg via ett regionaltåg. Den smärtfria resan på högst 15 minuter inklusive ett byte fungerade optimalt.

Klockan 16.15 hade vi betalat 880 dkr för 4 multiband exklusive 150 kronor t/r för regionaltåget. Det var nästan lika dyrt som Tivoli, men Bakkens attraktioner var värda varenda dansk krona. Hanna & jag tog en åktur i Enterprise, något vi båda ångrar; jag blev åksjuk och Hanna skrek maniskt tills maskinkillen stannande karusellen. Köerna var förvånansvärt korta, vilket innebar att barnen kunde åka flera karuseller efter varandra. Glass, sockervadd och öl varvades mellan åkandet. 20.30 så stegade vi förbi Bakkens grindar för att ta tåget tillbaka till Tågstationen. Efter ett 7-eleven besök kastade vi oss återigen i sängen helt tömda på energi, någon form av kvällsmys fanns inte ens med på agendan.

Dag 3: Torsdag

Jag vaknade av ett strilande regn, ett inslag som förändrade mina löpningsplaner. Det blev istället att springa på Scandics gym löpband; frågan är hur epitetet gym klassificeras. 3 maskiner och ett av europas minsta utrymmen att hantera de få vikter tillhandahölls. Jag var fortfarande i koma såväl före som efter passet. Glad över att ha livet i behåll efter löpbandsäventyret så var det äntligen dags för frukostbuffén. Denna gång var jag avsevärt mer matstrategisk och plockade minst sagt russinen ur kakan. Efter 3 koppar kaffe och ½ kg knaperstekt bacon så började trötthetsdimman att lätta.

Torsdagens digra program innehöll den sedvanliga 5-7 timmars promenaden, fast denna gång till nya delar av Köpenhamn. Första anhalten blev Guinness World of records; 4 våningar  fyllda av rekord  med olika teman. Världens längsta man samsades med världens fetaste, något som dämpade min frukostbufféångest avsevärt. Barnen var lite för otåliga för att riktigt sätta värdet på museet och det hade inte skadat om de också kunnat läsa eftersom varje rekord var beskrivet i text, något för de lite äldre barnen alltså.

Vi gick över Knippelsbron för att komma till Holmen (Christianshamn). Ultramodern arkitektur samsades med Köpenhamns äldsta bebyggelse i harmoni med ett holländskt  kanalsystem. Vårt första mål blev Our saviours church, en kyrka från 1600-talet, 95 meter hög, 400 trappsteg varav 150 sådana utomhus. Toppen på denna kyrka kunde endast nås via en spiraltrappa utomhus. I ärlighetens namn var det en ambivalent upplevelse för en höjdrädd människa som jag själv. Å ena sidan en helt makaber utsikt, å andra sidan en traumatisk skräckupplevelse, framförallt när man var tvungen att gå ner samma väg som man gick upp.

Efter denna nära-döden-upplevelse så var inte steget långt till den mytomspunna fristaden Christiania. Stadsdelen ”grundades” 1971 då hippies tog över ett övergivet militärt område. De danska myndigheterna har många gånger genom åren försökt stänga området, men utan att lyckas. Åsikterna kring fristaden har sedan starten gått isär; är det ett tillhåll för cannabisanvändare eller eller en frizon för fritänkare? Det som slog mig var att området var så ofantligt stort och dessutom relativt mysigt med intilliggande gigantiska grönområden. Det såldes också helt öppet hasch, vilket troligtvis var huvudförklaringen till att några invånare tänkte ”mörda” mig, då jag maniskt fotade och filmade vyerna i fristaden – då var det inte alls så fritt längre. Christiania är paradoxalt Köpenhamns 2:a största ”turistattraktion”. I vilket fall som helst var denna upplevelse minst sagt intressant.

Vi avslutade vår upptäcktsfärd av Christianshamn med att flanera runt kanaler, pittoreska hus och  sterila stenglasbyggnader. På vägen hem passerade vi det mäktiga kungliga biblioteket. Vårt mål var guds gåva till 2000-talets människan: Kentucky Fried Chicken. Vi frossade i alltför många  friterade kaloribomber, men vi gjorde det med stil och respekt. Vi njöt faktiskt av att komma hem runt 19.30, det var skönt att bara kunna semesterslappa och ta-det-lugnt-packa.

Dag 4: Fredag

Det sämsta vädret hittills under resan visade sig då vi skulle fara hem. Jag ville avsluta min löpprocess med att utforska Örestad och Frederiksberg.  Sprang 1 timme i ett strilande regn, men ändå i en behaglig värme. Futuristisk, modern, vågad och relativt steril arkitektur passerades under min joggingrunda. Efter passet väntade vår sista frukostbuffé. Det var med stor saknad som vi (jag) lämnade det knaperstekta baconets rike. Tågresan hem fungerade friktionsfritt. ”Borta bra men hemma bäst” är en riktig reseklyscha, men likafullt  en sann sådan. Det var riktigt skönt att komma hem och göra inget speciellt.Vi var hemma runt 14.30.

Är löpning på ledighet semester?

Många i min vänkrets rynkar på pannan och anser att löpning inte hör hemma på semestervistelsen. Självklart är det individuellt vad en person anser tillhöra semestern eller inte, och det är upp till var och en att utforma sin egna livskvalitet på bästa sätt. Det finns ändå några konkreta ingredienser i denna aktivitet som onekligen kan förstora upplevelsen för alla resenärer. Att vara totalt passiv under en semester är för mig inte en optimal ledighet, då mitt träningssamvete ständigt gör sig påmind.

  • Löpningen utsöndrar bland annat endorfiner som gör att du mår bättre och lättare laddar om  de mentala batterierna
  • Att löpa stärker, skelettet, musklerna, ligamenten samt håller vikten på rätt nivå.
  • Att se mera av resemålet då staden vaknar till liv är en upplevelse i sig
  • Att kunna samvetsfrossa i en frukostbuffé är också livskvalitet
  • Överlag blir man mer harmonisk vid löpning något, som kan vara en bra motformel mot de subliminala resekraven: ”nu ska allt vara bra”.
  • Ett par löparskor, löparshorts, löparstrumpor och ett linne tar liten plats i bagaget.
  • Aktiviteten är lika med  flexibilitet, då man kan springa i stort sett när som helst på dygnet och var som helst

Semestra med barn i åldrarna 5 och 6 år

Måste barnen verkligen vara med överallt; är det en subliminal curlingföräldernorm? Jag tycker att det är viktigt med en konkret självrannsakan hur bra ett barn eventuellt får det i sin nya resemiljö vs hos exempelvis mormor och morfar. Min åsikt är att det är minst lika viktigt med harmoniska föräldrar, vilka barnen får tillgång till om de på tu man hand får chansen att ”fly” vardagen och dess oftast inrutade rutiner. Barnen är ju indirekt kärnan i just de rutinerna. Är det vår statusegoism som gör att vi  ”tvingar” med barnen till Rivieran istället för exempelvis Varamobadet? I vårt fall så var Tivoli, Bakken, Båtutflykt med mera självklara inslag i resan, och Köpenhamn sägs dessutom vara ett av de mest barnvänliga länderna i Europa. Vi ansåg  att resan föll under resekategorin barnsemester. Helhetsintrycket med en nordisk frukost, barnvänliga reserutter, många pauser, många lekparker och mängder av glass blev över förväntan vilket är positivt med de annars höga kraven man ofta ställer på sin dyra semesterresa.

Hotellbetyg. 3/5

Överlag ett bra hotell, med bland annat fri Internet, gym, bastu och mycket mera. Frukostbuffén är gudomlig och den självklara höjdpunkten i vistelsen. Ekologisk certifiering och en nästintill oändlig variation gör att man står sig halva dygnet. Servicen var dessutom oklanderlig.

På minussidan fanns den bångstyriga duschen och en luftkonditionering som började fungera någon gång mellan klockan 04.00-06.00. Jag tyckte att det såg lite skabbigt runt hotellet dessutom påminde betongkolossen väldigt mycket om någon hög byggnad i Alby, något som förstärkte skabbigheten. Att definiera ett gym kan inte vara lätt; det utrymme som fanns att tillgå med 3 maskiner och några vikter borde i ärlighetens namn i inte få inneha epitetet gym utan kallas något helt annat.

 

Continue Reading »
No Comments

Stay in Tune

    Twitter

    Follow Me on Twitter!

    Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu